Sitter och läser Nellie Berntssons blogg.

Några läsare ifrågasätter att hon bytt stall flera gånger på kort tid och tycker synd om hästarna.

Jag har ju själv gjort samma sak för inte så länge sedan; bytt stall flera gånger inom loppet av ett år av olika anledningar.

Och även om jag själv inte är speciellt förtjust i förändringar måste jag säga att jag aldrig har stött på problem hos mina hästar vid en stallflytt.

Därmed inte sagt att alla hästar finner sig i att byta stall utan att det märks på dom men jag vill nog ändå påstå att det är mer regel än undantag att det ”går bra”.

Framför allt om hästen bara byter stall och inte också ryttare/ ägare så tycker jag att jag sällan ser eller hör om problem.

Det handlar nog mycket om vilken miljö man erbjuder och hur bra man känner sin häst och har man valt uppstallning utifrån det sistnämnda så är ju hästar oftast väldigt anpassningsbara.

Rolig bild vilket dessutom får mig att fundera över fenomenet att ta tillvara på vatten.

Vi är ju så bortskämda i Sverige att vi kan vrida på kranar nästan överallt och förvänta oss om inte både varm och kallt vatten så i vart fall det sistnämnda och därför bryr vi oss sällan om att spara på denna vätska.

Annars hade man kunnat samla regnvatten och använda till bevattning av trädgårdsland, hästtvätt och dylikt.

Minns att min morfar gjorde på detta vis och samlade vatten i en stor tank på sitt lantställe eftersom det inte fanns indraget vatten där på den tiden.

Själv har jag världens träningsvärk i låren efter gårdagens tömkörning 🙂 !

Ni vet hur man ibland kan komma att tänka på något som man inte har tänkt på på hur många år som helst?

Idag, helt utan anledning så att säga, kom jag plötsligt ihåg en ca 30 år gammal händelse så den utspelade sig således innan jag varken hade tillgång till Eniro, GPS eller mobil.

Idag är det så lätt att kolla upp ”allting” via mobilen; i nedanstående exempel en vägbeskrivning och/ eller avstånd mellan olika platser.

Men för 30 år sedan kunde sådant här hända 🙂 !

När hästen bajsar preciiiiis vid skottkärran (en dold talang hos Vicke 🙂 )!

Idag blev det tömkörning på utebanan i regn och efteråt var det en hel del av både mig själv och utrustningen som behövde en ”upp-putsning”.

Och när jag rengjorde mina lädertömmar tänkte jag att jag måste påminna er läsare om ett av mina absolut bästa (och billigaste) tips: att smörja med matolja.

Jag skrev ett inlägg om detta redan för ca 4 år sedan då tömmarna köptes begagnade (och i ett uselt skick) och effekten av den insmörjningen kvarstår än !?!?

Samma sak med en kandar av tvivelaktig läderkvalité som jag dränkte i olja för ”tusen” år sedan; det har bibehållit den sedan dess mjuka känslan.

Mina stackars tömmar behandlas allt annat än varsamt; de släpar oftast i marken under tömkörningspassen och torkas i bästa fall av efteråt lite hjälpligt men som sagt; de känns fortfarande mjuka!

Tricket är således att låta vad det nu är man vill smörja upp ligga i ett matoljebad i några timmar- man kan helt enkelt hälla en liter olja i en plastpåse, lägga i lädret och därefter låta tiden ha sin gång. Snabbt, enkelt, billigt och effektivt!