Ser relativt ofta att hästägare söker shettisar som sällskap till ridhästar.
I sak förstår jag varför; eftersom de ju är minst (miniatyr-hästar ej inräknade) så kostar de rimligtvis minst i foder.
Men jag undrar ändå om det smartaste är att skaffa en shettis eller om det inte vore vettigare att ha en liiiite större ponny, säg en c eller d-ponny?
I min värld får ponnysar i allmänhet och shettisar i synnerhet mycket lättare fång än andra hästar och det känns ju inte så kul att köpa på sig ett sådant potentiellt problem om man inte måste?
Jag har också känslan av att mindre hästar lättare rymmer ur hagar men det kanske mer beror på inhägnadens konstruktion än djuret så att säga?
Jag tror också att en del ibland felaktigt dömer shettisar som supersnälla hagkompisar eftersom de är så små men jag har sett motsatsen; minns att vi hade en shettis på ridskolan som typ kunde stå under magen på större hästar och bitas.
Ja, kanske är det jag som har helt felaktiga fördomar mot shettisar eftersom det trots allt är väldigt populärt att ha dom som sällskap eller vad tror ni?
Enligt mig är en nätt varmblodstravare den bästa bonus/ sällskapshästen.
Den är inte fångbenägen och kan äta samma saker som vilken ridhäst som helst.
Dessutom så kan man rida den och träna den om man så önskar.
De är billiga att försäkra.
Finns massor med positiva egenskaper
Fördel: finns ett enormt utbud.
Nackdel: äter mkt mer än en ponny.
Det är därför man ska välja en som är kring 150 cm.
Den äter klart mer än den lilla ponnyn..
Men under 10 kg hö om dagen.
Sen finns det ju STORAtravhästar också som äter lika mkt som ett stort halvblod ca 20 kg hösilage om dagen.
Min Bello kostar 55 kr i månaden i försäkring, livvärde på 5000, och full Skadeförsäkring upp till 80000/ år, tror jag det var.
Dessutom är han en kul kille att rida på.
Jag tänker exakt likadant.
Då är vi tre
Vi har en minishettis som skulle vara våras sällskap men det sket sig.
Så fort Mirre va brunstig for han upp o sära våra genom att resa sig o bita Fredde i halsen eller i svansen
Nog fick vi när vi en dsgkom ut o fi k se honom jagaFredde längs långsidan i hagen.
Då åkte han ut o fick en egen hage,
De kanske äter mindre men de måste ha precis samma motion/aktiveringen som en stor häst för att må bra. Det är nog de många glömmer bort i sina beräkningar.
Hade både en shettis och en Welsh som sällskap. De följde med lösa på ridturerna, men hängde i övrigt bara som sällskap i stall och hage. Gissa vem som aldrig gjorde väsen av sig och vem som orsakade mer ofog än de andra fyra kombinerat…?
Lösa på ridturer! Åhhhh….det lät som en ”Birgitta-grej” ❤️!
Idylliskt, tills shettisen fick för sig att hon skulle VARA FÖÖÖÖÖÖRST!! (varje ridtur) och bet oss i benen om vi försökte komma förbi (vilket vi ville pga hon gick ju i snigelfart)
Kan precis se det framför mig!
Jag har tänkt samma. Att det är bättre med en häst som kan äta samma sak som den stora. Men det är ju så att även små hästar vill ha något att göra. Får de inte det så hittar de på saker att göra. Om det sedan rör sig om att valla runt de stora hästarna i hagen, äta konstant, bitas eller krypa under staketet har mindre betydelse.
Jag har numera även två minishettisar och det fungerar väldigt bra tycker jag. De är tre kvar i hagen om jag rider ut med en av de stora och så kan de små springa lösa med på ridturen om vi rider ut med de båda stora. Bara uppsynen hos dessa små gynnare får en att skratta gott minst en gång om dagen.
Som sagt; Carl Hedin har 2 minishettisar och enligt hans Instagram försöker han bla lära den ena piaff och passage med ganska bra resultat! Bedårande!
Jag är inte riktigt där (än?) och har därför valt en extremt stabil 23 år gammal ponny som jag har att svårt tro skulle vara sugen på en massa hyss och ”idéer”- det är definitivt inte så han har presenterats av sin ägare som jag fick ett mycket gott intryck av.