Eftersom den lille blev verkad igår och således är fin i hovarna tyckte jag att han kunde få följa mig och Vickster på en skrittrunda.
Baltis håller förvånansvärt jämna steg med Vicke; annars hade jag aldrig velat ta med honom.
Jag har ibland verkligen ångrat en del uteritter där det har visat sig att Vicke och den andra hästen har haft helt olika ”fart” och jag har antingen fått sitta och bromsa min häst precis hela tiden eller trava ikapp lika ofta= inte så jag vill rida alls.
På hemvägen mötte vi Henke som skulle äta lunch; därav detta kort:
En sån fin liten kompis du och din häst har fått.
Han är verkligen helt underbar! Kan inte berömma honom nog och hoppas han lever i tusen år 🙂 !