Ofta när man tycker att något är roligt beror det på att det finns större eller mindre korn av sanning/ igenkänning i skämtet och denna bild har jag lika roligt åt varje gång jag ser den.
Fast tro mig; när Vicke ignorerar mina skänklar på tävling är det allt annat än roligt så detta är något jag försöker fokusera på nu; att göra honom mer vaken för både skänklar och säte och att inte själv bli ”klämmig” vilket jag gärna blir omedvetet.
Så dagens jobb blev en fortsättning på gårdagens i detta avseende och jag var nöjd när vi var klara. Det handlar massor om mig själv och vad jag gör, som sagt omedvetet och ska det bli någon förändring måste JAG förändra mitt sätt att rida.
Henrik och jag fortsatte också gårdagens projekt som snart är klart, det återstår lite målning som jag hoppas kunna avsluta imorgon.
