Jag har i ganska långa perioder tagit hjälp av både Olof på den tiden jag tränade för honom och Nina vad gäller ridning av Vicke, dvs båda tränarna har ridit min häst.
Olof gjorde exempelvis ett fantastiskt bra arbete med seriebytena i allmänhet och ettorna i synnerhet; jag har svårt att tro att jag hade lyckats med det sistnämnda över huvudtaget på egen hand och OM jag hade gjort det så hade det tagit oerhört mycket längre tid och säkerligen varit jobbigare för både mig och hästen.
Jag får ibland känslan av att det är lite ”prestigeförlust” för en del hästägare att låta någon skickligare rida men för mig är det bara positivt att ta denna hjälp.
Ridning är så himla svårt ändå så man behöver inte göra det svårare genom att kämpa på egen hand om det finns hjälp att få när man är i behov av den.
Bortsett från att en skickligare ryttare kan utbilda ens häst ser jag en annan stor fördel med att låta någon annan rida medan man själv tittar på och det är just detta: att man tittar!
När man betraktar sin häst från marken kan man se väldigt mycket som i alla fall i mitt fall liksom har blivit väldigt tydligt och klargörande.
Jag har tex kunnat studera galoppens utveckling från tralopp till ”riktig galopp”, hur benen förflyttar sig, hur magen lyfts, hur samlingen påverkar kvalitén osv.
I all ridning nu när Nina sitter på ser jag så tydligt Vickes önskan att dra sig lång och lite låg i stället för att hela tiden sitta på bakbenen och jag ser också hur Nina parerar detta skickligt och snabbt.
Detta är bara några exempel och i just vårt fall tämligen små nyanser; min häst är ju ganska välutbildad men även ”det lilla” kan påverka ganska mycket.
Så kan ni; tveka inte att någon gång låta någon annan rida och passa på att titta NOGA så får ni liksom ”dubbel hjälp”. Stå gärna nere i ridhuset och följ ekipaget över banan så att ni verkligen ser på nära håll!
En tredje ”sidoeffekt” av att tränaren rider och som absolut inte ska förringas är att tränaren också blir varse hur hästen är att rida.
Tränare är så klart olika duktiga att se allt möjligt från marken men det finns också hästar som ”ser ut på ett visst sätt från marken men känns helt annorlunda”.
Vicke har, glädjande nog, varit väldigt okomplicerad för både Nina och Olof att rida; ingen av dom har någonsin behövt några stora åthävor för att rida honom utmärkt och de har inte heller tyckt saker i stil med ”oj….det här var inte lätt”.
Men jag har tex en vän vars häst är låååångt svårare att rida än vad den ser ut och det har enligt henne varit en riktig ögonöppnare för andra när de velat hjälpa henne.
Så kan man, tycker jag att man hellre ska välja en tränare som kan och vill sitta upp än motsatsen.
Nu har man inte alltid dessa val men det är absolut värt att beakta enligt mig.
Håller med till 100 %. Skulle inte vilja träna regelbundet för någon som inte kan sitta upp på min häst.
Tycker de är jätte nyttigt och stå vid sidan med och titta, de är ger mer en vad folk tror. Och sen har jag faktiskt ägnat rätt många timmar i mitt liv och tittat på när andra tränar med för att se vad just de jobbar.
Ja, att titta på andra är också väldigt nyttigt.
Tycker det finns många fördelar med att tränare rider då och då. Dels är det inte alltid att hästen ser ut som den känns och dels är det bra om tränaren kan lösa problem som inte jag kan. Det är dessutom väldigt inspirerande att se sin häst under en duktig ryttare.
Angående din sista mening blev det så tydligt för några veckor sedan, efter att jag hade tävlat senast.
Känslan så var så katastrofal att jag messade Nina om att vi måste ändra setup (hon ”måste” börja Vicke regelbundet och jag måste träna oftare för att jag ska välja att behålla hästen)!
Och efter att ha sett Nina rida så klargjordes det jag vetat hela tiden innerst inne; jag HAR (fortfarande) en jättefin häst!