Man blir petig med eget stall

Jag vill nog påstå att jag har varit ganska noga och ”ordentlig” även när jag var inackorderad men nu med eget stall är jag ännu mer petig med allt möjligt, ibland sådant som jag tidigare inte reflekterade en sekund över.

Jag har bland annat funderat över det här med karbinhakarna i mina uppbindningar och att de ”smäller” i boxfronterna om man bara släpper ner dom när man kopplar loss hästen och det kan ju bli märken av dom.

”Jag måste ju vara den enda som tänker på en sådan skitdetalj” har jag tänkt så döm om min förvåning när jag läste detta inlägg på Facebook:

Uppbindningslösningar som låter mycket när man lossnar grimskaftet. Vad kan jag göra som fortfarande är stilrent men som tystnar ner när panikhaken träffar stolparna?
Jag har tidigare läst om tennisbollar men det är så fult. Jag har svarta transportgrimskaft som uppbindning.

Och inte nog med ”två själar- samma tanke”; personen fick en hel del svar från likasinnade så uppenbarligen är detta inte en, som jag trodde världsunik tanke från knäppa Birgitta.

Svaren då; ja, det jag tänker prova själv var att man kan sätta gamla tiders bettskivor runt karbinhakarna för att dämpa ljudet (och ”skador” på det hakarna träffar)!

2 kommentarer Skriv kommentar

  1. Ingela

    Då kan jag bidra med en verklig historia, som kan ytterligare spä på behovet av att dämpa karbinhakens smäll mot stolpe/vägg. En arbetskamrats bekant hade en häst som råkade illa ut, när ägaren knäppte loss karbinhaken slog den mot stolpen och den där ”tappen” slogs av, studsade tillbaka och träffade takt i hästens öga, med skada som följd. Nu är ju inte oddsen så stora att detta ska hända. Men men… det hände trots allt.

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>