Jag är, inte å egna vägnar dock, lite involverad i ”hästletande” och har kunnat konstatera en del fakta vilket har väckt flera tankar som jag tänkte diskutera med er.
Många vittnar om att det idag råder ”hästbrist” och att även ”vanliga” hobbyhästar är både svåra att hitta och dyra att köpa, om man inte söker sig utanför Sveriges gränser vilket också en hel del väljer att göra.
Hobbyuppfödare hoppas nu nöjt att de äntligen ska få bättre betalt för sitt mångåriga arbete; de har tidigare många gånger knappt gått plus på hästar de sålt.
Och….märk väl; jag har inga synpunkter på att man ska få betalt för sitt arbete, tvärtom! Jag är den första till att förorda att man inte ska ”jobba gratis”, det vet ni.
Men; när jag ser vilka priser ”man” begär för hästar idag undrar jag som i rubriken; vem ska betala?
För att förtydliga så är det dressyrhästarnas priser jag reagerar över; vad hopphästar och hobbyhästar kostar har jag inte satt mig in i och kan därför inte uttala mig.
Men om man vill ha en ”för dressyrtävlande lämpad häst” som ska gå annat än lätta klasser är priser på flera hundra tusen inte ovanliga även för hästar utan avelsvärde (valacker) som inte presterat ett dugg (otävlade och ibland också ovisade på olika bedömningar).
De yngre hästar jag sett filmer på som kostar 200.000 eller mer har absolut inte varit några Totilas-kopior med spektakulär gång och inte ens den unghäst jag såg som kostade en halv miljon hade en rejäl ”wow-faktor”. Ja, den var absolut ”fin” men come on…..en halv mille?!?
Jag undrar som sagt vem som har x hundratusen att handla häst för; är det verkligen ”gemene hobbyryttare”?
Är man ung har man oftast inte hunnit spara ihop flera hundra tusen och är man lite äldre har man inte sällan familj och kanske inte kan unna sig en sådan ”extravagans”?
Vad gäller dressyrsporten ser jag två stora ”faror”:
Om de som vill tävla dressyr på en lite högre nivå inser att de måste punga upp med många hundra tusen för att kunna köpa en vuxen häst som kan hävda sig i dessa klasser finns risken att dressyren till slut verkligen blir en i ännu högre grad ”rikemanssport” och att bredden försvinner eller i alla fall aldrig kommer länge än till lätta klasser.
Den andra faran jag ser är att vissa som insett ovan men som ändå vill ha en fin dressyrhäst tänker att de genom att köpa en yngre häst kan komma ner lite i pris.
Och tanken är måhända god men; om jag ska generalisera så är många dressyrryttare inte precis några modiga ryttare utan tvärtom ganska försiktiga och ibland till och med lite rädda.
Detta parat med att de hästar som avlas fram idag går mer och mer mot det ”elektriska” hållet är ingen bra kombo, i alla fall inte om den försiktiga ryttaren ska rida på den outbildade, ibland väldigt energiska unghästen.
Risken att ramla av och skada sig ska inte förringas och i min värld är denna risk långt högre med en yngre häst.
Jag vet flera dressyrryttare som dunsat i backen rätt rejält, ibland mer än en gång och en del, som varit +40 vittnar om att man både slår sig ”mer” ju äldre man blir och dessutom riskerar att bli mer rädd än vad man var när man ung och kände sig oövervinnerlig (eller inte förstod faror på samma vis).
Så hur mycket jag än önskar alla att få betalt för sitt arbete så undrar jag var utvecklingen med dressyren är på väg och vilka som om x år kommer att satsa på att tävla dressyr?
Jag tänker lite så här. Du tar fram ett dressyrföl. Låt säga att det kostar mellan 50000 och 70000 med en bra hingst. Inridning och lite vidareutbildning ca 30000 till 40000. Då är du redan uppe i 80000-110000. Då har hästen inte ens nosat på en dressyrbana mer än möjligtvis Breeders.
Så jag tycker inte priserna alls är orimliga, och blir det en rikemanssport får det ju bli så. Vill man bara ha en myshäst finns det ju hästar inom helt andra prisklasser.
Men som sagt, utbildning av hästen kostar. Jag har ju iväg Effi nu och kommer väl landa på runt 10000, och då riden i alla gångarter.
Som så mycket annat inom hästvärlden kommer det inte fram vad det egentligen kostar. Vill du ha en stallplats för dryga 2000 får du vara utan ridhus, spolspilta etc. Vill du ha en häst för en billig peng så blir det kanske inte ett tävlingsämne.
För att svara på frågan vem som ska betala så tänker jag att en all-inklusive resa går på kanske 40000 för 2-3 pers, ingen aning då jag bara hört vad det kostar och minns inte helt. Alla har inte råd med det. Alla har inte råd med en fin häst. Livet är inte rättvist, har aldrig varit och kommer aldrig bli.
Vem ska betala? Den som har råd helt enkelt.
Bara som en sidokommentar har vi aldrig betalat mer än runt 20.000 för 2 personer på 4-stjärniga al inclusivehotell men även där kan priserna, precis som med hästar variera oerhört.
Om ingen har råd att betala då? Eller bara ngn enstaka miljonär? Då kommer sporten dö ut. Spelar liksom ingen roll hur fina hästar man föder upp om ingen köper dem.
Så tänker jag också…..
Vill man betala ett lägre pris får man kompromissa. Det måste man göra om man ska köpa bostad, bil och andra kapitalvaror. Det är inte en mänsklig rättighet att äga häst.
Tillägg. Om man ska börja titta på kostnader tycker jag mer man ska fundera på hur några ynka spermier kan kosta vad de gör. Jag förstår att det ska betalas för jobbet runt omkring, men en sats blir många doser och hur som helst blir det en helt orimligt hög timpenning för lite jobb. Lite förenklat såklart, men i jämförelse med tex inridning blir det sjuka pengar. Så ska man börja se över kostnaden för den färdiga hästen är det nog den prislappen jag starkt skulle vilja ifrågasätta. Jag har jobbat på stuteri så jag vet vad jobbet innebär.
Intressant input som låter rimlig och värd att fundera över.
För övrigt tycker jag att 10.000 för att få sin häst väl inriden av proffs är mycket billigt. Det dubbla hade jag tyckt var mer rimligt för kanske 1,5 månads jobb.
Möjligt att det kostar det dubbla, jag har inte fått räkningen än
Ja 10.000 för inridning låter väldigt billigt. Om man ska tänka mer utbildning av den unga hästen, om man som uppfödare inte kan göra det själv, så är det nog betydligt högre summor.
Personligen hoppas jag på att hitta rätt häst hos en uppfödare som valt att behålla hästen länge (dvs äldre än fem), alternativt privatperson. Givetvis tillkommer rejäla summor på försäljningsstallen.
Sen skriver du att det är billigare utomlands. Kanske lite pga större utbud, men de jag tittat på på film sim jag tyckt var tillräckligt fina, ligger på ungefär samma. Och då tillkommer obehaget att kanske inte riktigt ha koll på hästens bakgrund.
Såklart kostar det betydligt mer för hela utbildningen, men det blir ju uppdelat i etapper.
Jag kan fortfarande inte riktigt förstå din frågeställning. Blir de hästar som ligger ute till salu sålda? Blir de det så har du ju svaret på vem som kan köpa. Att alla inte kan köpa är ju helt ointressant. Jag vill gärna köra runt i en Ferrari, men det har jag inte råd med.
Sen att många förundrar sig över hästpriser är ju helt irrelevant i det stora hela. Blir hästarna sålda så är ju allt fine.
Tycker det är roligt att uppfödningsarbete lönar sig. Jag har definitivt inte råd med de hästarna och inte heller en Ferrari. Jag har en fin häst som jag fått utbildad och därmed portionerat ut kostnaden och jag kör runt i en liten Hyundai. Det är vad mina slantar räcker till. Att andra har andra pengar att röra sig med och därmed kan köpa andra saker är ju roligt för dem.
Om sen folk köper yngre, outbildade hästar som de trillar av till höger och vänster är ju bara korkat.
Huruvida hästarna blir sålda för begärt pris vet jag ej.
Men det hade absolut varit intressant att veta.
Och absolut gör man som man vill; även med pengar- det är ju program som tex Lyxfällan ypperliga exempel på. Att det blir allt vanligare att folk skuldsätter sig rejält utan eftertanke.
Och om hobbyhästars priser skjuter i höjden ser jag en risk även där. Att man så gärna vill ha en häst och dras med i försäljningssnack osv så att man köper något man sedan får svårt att betala (om man köpt med lån).
Ja och? Det är väl ingen försäljare som har ansvar för att folk skuldsätter sig? Som sagt, jag vill ha en Ferrari och en b-kortslastbil. Jag kan ta enorma lån och köpa det. Men det kan ju aldrig på något sätt bli aktuellt att ta upp bilförsäljarnas prissättning i det läget. Det handlar mer om att jag kanske behöver en God man.
Trodde inte att jag skulle behöva förtydliga det men nej, jag vill varken att uppfödare ska sänka sina priser så att alla har råd att köpa deras hästar eller att de ska ta hänsyn till att en del kanske i annat fall skuldsätter sig.
Mina tankar är bara REFLEKTIONER över hur JAG anar/ ser farhågor med en viss utveckling; därmed inte sagt att någon annan ( i detta fallet uppfödare) måste ta ansvar för detta.
Ok, har en fyraåring till salu, bra stam otroligt ridbar och arbetsvillig häst 200tusen inkl moms som gör att det blir 160kvar till mig som uppfödare , tur man får in pengar på annat håll! Men den som köper hästen och har henne i tio år då kostar hon 20tusen om året! jämför det med vad du lägger ut på allt annat runt om hästen om året , tycker du fortfarande att hästen är dyr?
Filip; det handlar inte om huruvida jag tycker att en 4-åring såld av uppfödaren är dyr eller ej- mitt inlägg och mina reflektioner handlar mer om, som rubriken säger, VEM som kan/ ska betala dessa x hundra tusen.
För mig handlar dressyr väldigt mycket om utveckling över tid och jag inser nu, 54 år gammal att jag inte kommer att kunna köpa en ny häst motsvarande den utveckling jag själv gjort som ryttare. Och det tycker jag är tråkigt och ledsamt även om jag absolut instämmer i att det inte är en mänsklig rättighet att ha häst bla bla bla.
Jag, om än ”äldre”, med hyfsat välbetalt arbete och utan barn att ta hänsyn till kan inte casha upp en halv mille.
Vad är mina alternativ?
Köpa en lovande unghäst som även den kostar +200.000 och sitta och vara livrädd halva tiden jag rider alternativt låsa in mig i mitt lilla ridhus 8 dagar i veckan (det lär knäcka vilken unghäst som helst mentalt) eller lämna bort den för utbildning för 10 papp i månaden.
Eller så köper jag en äldre fin häst som går att tävla i 2-3 år till och sedan har jag ”förlorat” dom pengarna och inte hunnit spara ihop nya.
Eller så tar jag ett banklån och ber till högre makter varje dag att hästen inte skadas så illa att jag måste ta bort den eftersom jag inte har råd att fullförsäkrad en så dyr häst.
Jag tror att jag är långt ifrån ensam om att resonera och leva utifrån ovan förutsättningar och åter igen; jag fattar absolut att man får mätta munnen efter matsäcken osv men jag kan väl ändå få tycka att det är ledsamt att pengar styr så pass mycket även om hela livet är så mer eller mindre.
För övrigt blir det lite dumt att jämföra en häst med kapitalvaror som bilar eller t.o.m. ett hus.
Ett hus ökar oftast i värde och även om bil inte gör det, tvärtom, så kan den fullförsäkras av de flesta och/ eller lagas på ett helt annat sätt än en häst.
Ytterst få hobbyryttare ökar värdet på sin häst; många minskar det snarare ganska snabbt när de inte lyckats förvalta den ”förhoppning” de betalat för, ffa om de köpt en unghäst.
Filip Wilhelmsson tack för ett pedagogiskt exempel.
”Produktionskostnaden” för hästar i sverige är hög vilket naturligtvis innebär att priserna blir därefter om inte hästuppfödare ska sponsra oss ryttare.
Det finns säkert sätt att få ner kostnaderna men det är en hel diskussion i sig själv.
När det gäller köpare får man rätta mun efter matsäck. Precis som Anna skriver ovan så resonerar man ju så med andra kapitalvaror. Om man inte tycker att det är värt penggrna eller har råd med en BMW nöjer man sig kanske med en Ford el dyl.
För att tävla dressyr upp t.o.m MSv nivå behövs inte mer än en högst normal, ridbar, välutbildad häst. De allra flesta hobbyryttare kommer inte längre än till MSv eller ens så långt. Det är långt ifrån alla hobbyryttare som ens tävlar (annat än på klubbtävlingar på hemmaplan).
Sedan kan jag hålla med om att det finns hästar till salu för stora pengar där man kan ifrågasätta om priset är skäligt utifrån talang, meriter mm men det lär reglera sig självt. Om ingen är villig att betala så lär hästen bli osåld eller priset sänkas.
Tillgång och efterfrågan helt enkelt.
Och vad tror du att en ”högst normal, ridbar och välutbildad häst” kostar Lisa?
Bara nyfiken då jag vill påstå att de ridbar och välutbildade hästarna är både dyra och mycket svåra att finna.
Sedan har vi kanske olika referensramar också och olika krav på vad en sådan häst ska prestera.
För mig är kravet tex att den ska ha goda möjligheter att placera sig på tävling.
När jag letade häst för 1.5 år sedan fanns det mängder av hobbyhästar till salu för 100-200 tkr.
Nu letade jag grundutbildad, unghäst med lite talang och hittade flera objekt av intresse i närområdet och i prisspannet 100-200 tkr. Tog inte särskilt många månader innan pållen stod hemma i stallet.
Att en uppfödare inte gör någon större vinst (om ens någon) på detta pris är en helt annan femma.
Eller så köper man in från länder som har betydligt lägre produktionskostnader-på hoppsidan finns det gott om sådana.
Jag tycker att den här debatten är så himla konstig och ofta onödigt ilsken (ingen anklagelse mot dig eller någon i kommentarsfältet utan mer en allmän betraktelse).
Med en fri marknad borde detta lösa sig av sig självt. Går det inte att föda upp en häst och sälja den för mindre än 200,000 kronor ja då är det ju så och uppfödarna om de vill gå med vinst får hoppas på att hitta köpare. Men om det inte finns tillräckligt många som har råd med hästar i den prisklassen får uppfödarna antingen sluta föda upp hästar eller så får de försöka hitta på sätt att göra det billigare. Eller sälja en unghäst för en halv miljon och två för 100,000… Typ.
Marknaden borde reglera sig själv. Att äga en häst är ingen rättighet och man får anpassa sig efter sin budget. Man kan liksom inte kräva billigare hästar, de kostar ju vad marknaden har kommit överens om. Man får väl deläga häst med en vän eller som du skriver söka utomlands där uppfödarna tydligen lyckats bättre med att producera billiga hästar (kanske inte alltid så bra för hästarna men ur ett marknadsperspektiv).
Vill man kunna leva på att föda upp och sälja hästar tror jag knappast att rätt strategi är att beklaga sig över att kunderna inte ”vill betala vad det kostar”. Då får man väl anpassa sin affärsmodell och rikta sig till en annan kundkrets, eller så får man sluta föda upp hästar. Spelar liksom ingen roll om man som uppfödare tycker att några hundra tusen är billigt för en 4-åring om kunderna inte vill eller kan betala. Privat kan man tycka vad man vill om huruvida kunderna är ”snåla” eller prioriterar fel men till syvende och sist får ju varje marknad anpassa sig till sin faktiska kundbas.
Orealistiska förväntningar från både köpare och producenter/säljare skulle jag vilja säga.
Många lycksökare också. En uppfödare måste täcka priset för en mindre talangfull individ med ett för en stjärna. Tyvärr står många enskilda med tron av att de har en unik individ att sälja. Höll på att bli tokig när jag letade efter en ny häst senast. Beskrivningen i annonsen/ filmen i relation till priset har varit helt tokigt. Citerar en erfaren ryttare. Hästar som är rätt prissatta blir sålda.
Ytterligare 2 frågor väcks nu hos mig:
1. Det hade varit intressant att veta vad de hästar som annonseras för +200.000 de facto säljs för. Att begära ett pris är ju en sak, att få det en annan.
2. Det hade också varit intressant att se hur Corona har påverkat hästförsäljningen. På hundsidan vittnar ju många om att intresset exploderat och själv ser jag det tydligt på whippet som för bara något år sedan inte var en så populär ras. Då läste jag ofta om uppfödare som kunde ha kvar x valpar hemma långt efter att de var 8 veckor- nu är en del kullar tingade innan valparna ens kommit ut ur mammans mage.
Exakt så är det. Rätt pris = hästen blir såld hyfsat snabbt. Vilket jag märkt ganska tydligt när jag tittat runt på hästar.
Sen kan ju vissa egenskaper vara mer värda för vissa ryttare. JAG kan t ex tänka mig att betala lite överpris för en häst som är både fin och riktigt lättsam i sättet, medan någon annan tycker att den hästen är för dyr för att den ryttaren bryr sig inte om temperamentet lika mycket.
Så hit med en rörlig, snäll häst som passerat unghäststadiet i sin utbildning så cashar jag upp!