Läste denna artikel och skakade förundrat på huvudet.
Ja, jag fattar att tiderna har förändrats sedan jag själv gick i skolan, på gott och ont vill jag påstå och själv var jag en sådan som älskade nästan all skolmat men det här känns ju bara som ”för mycket”.
Fast när jag diskuterade ovan med en person som har mångårig erfarenhet som skolledare bekräftade hen tyvärr att det absolut kan gå till på detta vis och utvecklade:
”Föräldrar tänker bara på sina egna barn. Vi har gått från gemensamma normer och värderingar i landet till att alla bara tänker på sig själva. Ibland har de inte ens vett att fatta att om alla ska kunna ha individuella önskemål så skulle vi ha sjudubbla skatter o det vill de minsann inte betala. Alla elever ska ha en assistent för att kunna ta upp böckerna, datorn eller komma i tid till lektionen men vi vill inte vara med att bidra.
Om alla föräldrar förstod vad det innebar att skaffa barn och vilka skyldighet man då har och inte bara rättigheter så skulle vi ha ett annat samhälle.
Jag har jobbat i skolans värld i många år. Jag är extremt långvarig som rektor, medel är två år på samma skola. Man orkar inte med föräldrarna. Håller man inte med så klagar de hos min chef, politikerna och till slut Skolinspektionen.
Jag överlever genom att hålla hårt i mitt uppdrag och skilja på fostran och uppfostran men det är inte lätt och jag är genuint orolig för vad för vuxna människor det kommer ur detta curlande.
Låt mig inte ens gå in på mammor…
Har en vän som jobbar på högskolan. Vid tentor kommer mammor och säger att de kan skriva tentan eftersom sonen har sovit dåligt då han spelat dataspel hela natten….
Kolla upp utvecklingen av adhd medicin och diagnoser. 2-3% av befolkningen har dessa men i Sverige har vi 11% av ungarna som har svårt med impulser. Kanske kan bero på bristande gränssättning av vuxna i tidig ålder. På min skola har jag fyra elever av 450 som har inlärningssvårigheter men minst 70 elever med sociala svårigheter. Ska skolan kompensera för det?
Vi måste våga prata om folks idioti och Covid visar bara på hur stor problematiken är. Fått frågor hur man ska få upp sina barn nu på morgonen när det är distansundervisning. Kan skolan hjälpa till? Arghhhhhh”
Vad säger ni läsare som har barn? Känner ni också igen detta?
Kan instämma i mycket! Tyvärr 🙁
Som verksam inom de nämda yrket är det riktigt skrämmande. När man tex inte ifrågasätter sitt barn när hen betett sig riktigt illa utan istället ifrågasätter personalen – jaha vad gjorde ni då för att hen skulle reagera så?
Då är det uppförsbacke för barnet i livet hårda skola som kommer komma…
Men sedan som förälder så tycker jag själv att det är skit svårt att vara ”hård” men jag vet också att det krävs ibland för att visa vägen. Jag kan ”curla” men då är det vid vad jag ser som oväsentliga saker längre fram.
Kan bara instämma, brukar säga att det svåraste i detta yrke är föräldrarna
Fick en kommentar från en förälder härom året: ”Har du funderat på hur du som lärare kan ändra din undervisning så att X finner den mer intressant?” Min tanke: Om ungen orkar lyfta huvudet från bänklocket och plocka ur hörlurarna ur öronen kanske hem skulle lyckas hitta något av intresse. Men det sa jag inte. Ibland känns verkligen min välplanerade och genomtänkta undrvisnibg som att kasta pärlor för svinen. Tänk om föräldrar kunde inse att vi undervisar på klassnivå, inte för enskilda individer en till en. Givetvis har vi anpassningar för elever som behöver det, men lathet och dålig fostran är svårt att kompensera. Trots allt detta trivs jag med mitt yrkesval efter 30 år.
Tur att jag inte är lärare eller rektor Skulle bränna en säkring om dagen
Har inga egna barn men mina vänners barn är ju i skolåldern nu de äldsta och tycker nog generellt att de är goa och förnuftiga barn som uppför sig med respekt för andra… Jag undrar om det är en generation av föräldrar födda på 60- och 70-talen som är curlinggenerationen men med min generation (80-talisterna) har det svängt tillbaks lite?
Har en nära vän som är grundskolelärare och får dagligen utså att bli kallad hora etc. De flesta föräldrarna på just denna skola tycker att det är lärarna som ska uppfostra deras ”gullegrisar” till avkommor.