Under alla år som jag stod inackorderad på olika anläggningar tänkte jag ibland flyktigt tanken att jag, om jag någon gång fick ett eget stall, skulle spika upp alla mina plaketter.
Åren gick, plaketterna blev fler och fler tills nästan alla arrangörer slutade att dela ut eller ens sälja dessa.
Nu, när jag placerar mig extremt sällan men faktisk har ”eget” stall är det så att detta har murade väggar och nästan inget trä att spika i.
Visst kan man sätta upp plaketterna på boxdörr/ vägg men de vill jag hålla rena utan saker ”i vägen” och minns också hur en del klenare plaketter (inte mina) blev helt förstörda vid en högtryckstvätt (texten ”slets bort”) vid den årliga stalltvätten i ett annat stall.
Däremot har jag ju ett helt ridhus att gå loss på om jag vill men nu har jag i stället insett att jag inte ids spika upp +200 plaketter.
Så de ligger som de ligger i min sadelkammare och där lär de ligga….(rosetterna ligger i kartonger i en garderob).
Som jag sagt förut, silikonkuddar, använder dem även till att sätta upp namnskyltar. Tar några sekunder per plakett.
Kanske ska prova?
Var köpte du? Och hur många behövs per tung plakett?
Som föregående skrev, silikonkuddar. Även om det är lite jobb så tänk vilka minnen man får varje gång man ser på väggen sen!
Jag känner som Du ! Det är bättre att hålla ytorna ’rena’. Även om man som ung gärna ville hem och spika upp varenda plakett man fått.
Du behöver ju inte längre ’bevisa något för någon’ ! Jag hade låtit dom ligga där dom ligger. Jag tycker lättstädade ytor väger över.
”Problemet” är att mitt stall (mitt dockhus för vuxna) är så pyttigt att 200 uppspikade plaketter hade sett otroligt märkligt/ överdådigt ut och inget annat hade synts, än om jag hade kunnat sätta upp dom på alla möjliga ytor.
I ridhuset kanske jag ger det en chans när jag ids, där blir de mer en detalj utan att ta över hela alltet.
Minns att Jana Wannius hästskötare spikade upp x av hans säkert många hundra plaketter på 3-4 boxar (dörrar och fronter) på ridskolan. Dörrarna blev tunga av plaketterna.
Nu med egna så vackert målade boxar vill jag inte ”bjäfsa” till ens den ena med plaketter.