Som jag har berättat flera gånger hade jag förra året känslan av att vara invaderad av brännässlor på Ryhus.
De var många, väldigt höga och fanns överallt.
Min lilla ponny åt hur mycket torkade nässlor som helst men det gick liksom inte att bekämpa dom fullt ut; de var helt enkelt för många och på för stora ytor. Jag gjorde vad jag kunde men fick alltså inte bort alla.
I år hoppas jag….om inte vinna kriget så i alla fall vara en värdig motståndare!
Ännu är plantorna bara några centimeter så om jag är snabb och ihärdig så kan jag hålla, inte bara jämna steg med tillväxten utan kanske till och med hämma den?
Lilla pojken får fortsätta att äta det han vill av de ännu späda bladen när de torkat; den större gossen är för bortskämd för att stoppa nässlor i munnen och slipper så klart om han inte vill.
Kom inte med några recept på nässelsoppa eller dylikt- jag vill inte äta ens ett blad för egen del utan helst utrota allt permanent 🙂 !