Idag skrittade jag ut med Vicke och avslutade med bara en liten stund på en av gräsängarna runt Ryhus.
Jag ville bara känna på några piruetter i det ganska höga gräset och röra lite mer på Vicke än i skritt så det passade bra med detta upplägg.
Kommer ni ihåg den döda dovhjortsbebisen jag berättade om igår?
Tror ni inte att jag skrittade förbi en ensam dovhjort på detta gräsfält och den ”lät” dessutom!
”Jag måste tänka att den letar efter sina flockmedlemmar och inte sin bebis” tänkte jag, ”annars är det bara så sorgligt så man vill gråta”.
Och det är inte så jätteofta man ser ensamma dovisar; möjligen 2-3 stycken men oftast är de en stor skock….som en enda massa. Jag har nog sällan sett djur som håller ihop så kompakt..
Så fruktansvärt- jag är så blödig vad gäller djur !
Hoppas du har fel –