Tänk innan du bygger hästgård

Så här års läser jag hur många gånger som helst inlägg där skribenten efterfrågar lösningar för att hindra att hagar blir leriga.

Ett svar (”om du inte åtgärdar detta ordentligt och till hög kostnad en gång för alla lär problemet återkomma” typ) fick mig att fundera på hur vi hästmänniskor väldigt många gånger sliter med allt möjligt pga vårt intresse, ibland i onödan och ibland för att det inte finns någon bättre lösning eller pengar för att åtgärda whatever.

Det finns hur många exempel på detta som helst när jag tänker efter och jag tänkte idag hålla mig till sådant man bör ha i åtanke om man ska bygga nytt. Befintlig byggnad/ hagmark kan man inte alltid göra så mycket åt men om man har chansen att verkligen tänka till innan man bygger är mina råd för att slippa onödigt slit följande:

*Ha i åtanke att storlek på hage vs antal hästar påverkar marken oerhört. Både hur mycket gräs som kan betas och hur lerigt det kan bli. Också hur mycket hästarna rör sig i hagen påverkar ”slitaget” mycket, framför allt när det är blött. Unghästar som springer/ leker mycket gör större åverkan på marken än äldre, mer stillsamma hästar. Det är också stor skillnad på ler och sandjord. All form av ”lertäckning” med flis, halm, grus, asfaltkross är temporära lösningar som du kommer att behöva upprepa efter x tid. Diverse ”mattor” som på senare år har blivit populära att lägga ut vid ingången till hagen är väldigt dyra men om du kan göra flera grindöppningar kan du alternera mellan dessa och minskar på så vis upptrampade ytor. Samma sak gäller om du kan flytta foderstationerna.

* Om det finns lövträd kring stall och utebana kommer du att behöva lägga mycket tid på att kratta bort löven under många höstveckor. Fundera på om det är värt jobbet eller om det är vettigare att ta fram motorsågen. Att löv blandas med underlaget till din utebana kommer på sikt att förändra dess struktur vilket kan bli dyrt att åtgärda om detta måste bytas ut.

* Gödselstackens placering kan bespara dig mycket slit. Det är stor skillnad på att ha stacken direkt vid stallet eller om du måste köra x meter på gårdsplanen och kratta densamma varje dag. Att få bort gödselrester från lerig mark är inte det lättaste och att kratta är per se en urtråkig syssla tycker jag.

* Fundera på hur du smidigast vattnar hästarna- både ute och inne. Hästfolk har nog överlag kånkat fler vattenhinkar än någon annan grupp människor och det är ett tungt och drygt arbete, framför allt om du har många hästar.

* På tal om vatten är det guld värt att ha varmvatten i stallet och har du råd och plats även en tvättspilta. Att slippa hämta varmvatten från andra byggnader och/eller dra fram en slang utomhus varje gång du vill tvätta hästen eller något större föremål sparar en del på orken. Har du inte råd/ plats för ett tvättspilta så investera i alla fall i en utslagsback (kostar runt en tusenlapp). En fristående kran med en hink under är som bäddat för vatten som rinner över och blöter ner allt möjligt och är man flera i stallet uppkommer alltid irritation över att ”någon” lämnat en överfull hink åt någon annan att tömma.

* Foderförvaringen kan också påverka ditt slit och kan du så försök att ha så mycket av ditt foder som möjligt inomhus. Då slipper du tex rulla ensilagebalar över en lerig eller isbelagd gårdsplan, djur kan inte picka hål på plasten och du kan packa eventuella höpåsar på plats om du vill.

Ja, detta var bara några exempel som kan appliceras på både stora och små stall; ju större man bygger desto viktigare är det tänker jag att det görs så tidsbesparande som möjligt men givetvis spelar ju ekonomin in i sammanhanget. En del lösningar kostar helt enkelt väldigt mycket pengar medan annat mer handlar om att man ”bara” behöver tänka till.