Ser att detta diskuteras flitigt på Fejjan idag och är inte alls förvånad.
Tiden har kommit ikapp ännu en hästperson med idag oacceptabelt beteende och fler lär följa, trust me!
Nyligen var Beerbaum i blåsväder och som sagt; jag bara väntar på att ännu fler ryttarprofiler ska avslöjas.
Synen på hästvälfärd har ändrats en hel del över tid och när jag började rida för 40 år sedan kunde man inte filma med sin telefon, därav att ”skandalerna” då lyste med sin frånvaro.
Jag har själv bevittnat fruktansvärda scener i hästsammanhang och när jag vid något tillfälle berättade om vad jag sett för andra bekräftade de att ”ja….det är allmänt känt att xx….” osv.
Jag har också själv ”i andra hand” utsatt en av mina hästar för vad jag idag aldrig skulle drömma om att göra och har berättat om denna händelse här.
Det är lätt att som utifrånbetraktare ha åsikter om hur andra skulle ha agerat i en viss situation; jag är själv likadan många gånger.
Men de värdegrunder vi har idag och med tanke på hur lätt det är att faktiskt bevisa hur någon beter sig olämpligt/ otillåtet förstår jag inte hur en del fortfarande vågar ”hålla på”; ibland för helt öppen ridå.
I exemplet med Mark Todd står ju andra och bara tittar på; varken de eller ryttaren ingriper ens det minsta!
Det här med Mark Todd är faktiskt det värsta jag sett. Sen kanske det är värre med sånt som sker varje pass i många år, men det här var verkligen hemskt att se!!
Sorgligt nog har jag sett betydligt värre och blir inte ens förvånad längre.
Jag har också sett värre, mer än en gång.
Är i sak inte förvånad men att en så pass erkänd person gör det öppet är jag ändå trots allt lite förvånad över. Med tanke på hur lätt det är att filma osv.
På hemmaplan förvånar mig snart ingenting….
Så otroligt ledsamt att se. Får mig att känna att Människor är en vidrig ras.
Någon borde slå sönder huvudet på denna genomvidriga människa. Märkligt varför man väljer att jobba med djur när man hatar de så mycket, för hat mot dem måste man hysa för att kunna behandla dem på det viset.
Det som berör mig så illa att jag klickar bort allt om det är hur Tennesse Walking Horses behandlas. Eller snarare systematiskt misshandlas. Där kan vi snacka djurplågeri. Jag har alltmer blivit tveksam till om tävlingar med djur överhuvudtaget ska vara tillåtet, när girighet, människor och djur mixas så förlorar alltid djuret på det.
Det utövandet är verkligen både horribelt och en fullständig gåta att det får fortgå. Ser absolut ingenting värt att bevara.
Twh som med många andra raser, har ju i sig själv från början en egen gångart som inte behövs göras mer extrem, men som du säger, människor är fruktansvärt giriga. Så fort det är pengar inblandade, så tar allt annat andra plats.
På tal om inlägget om Heron: Jag ångrar mycket jag gjort, det är en av de svåraste saker jag tycker vi måste leva med. Jag ångrar också saker jag gjort av feghet, även min P blev skrämd efter att jag gjort som en ”duktigare än mig” sade åt mig att göra. Det blev katastrof fastän personen inte ens satt upp själv, P var extremt känslig och jag kände att det kändes fel, men precis som du hann jag inte tänka nog för att reagera och säga nej. Idag är jag för gammal för att bry mig, jag känner min häst bäst och jag bestämmer vad som passar oss båda.
Ja, man lär förhoppningsvis av sina misstag och skulle en tränare eller vem som helst för den delen säga åt mig att tex ”piska upp” Vicke skulle jag bara ignorera personen och inte träna för den igen.
Men när man är ung/ oerfaren eller bara blir ”tagen på sängen” utan tidigare erfarenhet av whatever är det lätt att inte våga/ hinna/ ha vett nog att reagera.
Tänk vad hästar världen över blir utsatta för i sportens namn… Och i andra sammanhang också. Förutom ren misshandel så alla hästar som går och har ont men inte blir lyssnade på, hästar som behandlas som redskap och flyttar från ryttare till ryttare, från stall till stall… Jag har svårare och svårare för att njuta av att titta på ridsport på TV till exempel.
Hemskt! Så hemskt tycker jag att hästar för vissa enbart är någon typ av redskap för att nå framgång och på lägre nivå även självbekräftelse i vissa fall (tror jag). Absolut tror jag att tävlingshästar kan må jättebra även på den här nivån men ingen häst är enbart en tävlingshäst, den har ett liv utanför tävlandet som är ännu mer värdefullt än dess prestationer.
Alla har nog utövat våld mot sin häst i brist på bättre vetande men att vara SÅ våldsam mot sin häst och dessutom vara en ryttare på den här nivån. Då BÖR man veta att så gör man inte (det bör man veta annars också dock). Tävlar man sin häst på den nivån utsätter man sin häst för rätt mycket och då är det dessutom extra viktigt att underlätta för hästen så mycket det går på tävling och mellan tävlingarna. Jag är säker på att många hästar tycker det är kul att komma och se tävlingsplatser o.s.v. men man utsätter ändå hästen för stress o.s.v. (vill tillägga att jag inte tycker tävling per automatik är fel). Ovanstående är inte att underlätta för sin häst.
Jag undrar också om tävlingar på den här nivån inte kommer förbjudas en dag för att tävlingarna plockar fram girigheten i människor samtidigt som man faktiskt utsätter hästen för stress när det är kanske tusentals människor där o.s.v.
Vill återigen tillägga att jag inte nödvändigtvis tycker det är fel att ha en tävlingshäst på den här nivån men man får inte glömma bort att de flesta hästar tycker att det är stressigt med mycket publik o.s.v. åtminstone till en början. Sen kanske de tycker det är kul att få komma till nya platser os.v. också.
Det som jag tycker är extra skrämmande vad gäller Mark Todd och för den delen även Ludger Beerbaum är att vi här talar om män i den yppersta eliten med mång, mång, mångårig erfarenhet.
Det är inte konstigt om ”allmänheten” mot bakgrund av detta kan undra om det är så man NÅR framgång?
Om en hobbyryttare tappar humöret på detta vis är det så klart inte rätt men kan skyllas på oerfarenhet tex men vad ska man skylla på i Mark Todds fall?