Idag red jag det första passet i mitt ridhus på Frenchie och det gick bra tycker jag. Även om han rör sig helt annorlunda mot Vicke så känns han tex likadan i kontakten och just den känslan tycker jag är viktig. En del hästar släpper allt stöd, andra känns som om bettet sitter fast i en vägg, det finns de som liksom ålar sig med huvudet (och halsen), motställer sig eller förböjer sig…ja…varianterna är många.
Jag vill känna att hela hästen, från öron till svans följer linjen/ vägen jag vill rida utan en massa dubbla spår, huvudet på sned osv och det var faktiskt flera hästar jag provred som inte kunde visa detta bra.
Framöver kommer jag att jobba mest med övergångar och tempoväxlingar och att Frenchie blir fullt ut lyhörd för mina hjälper och signaler; alla ryttare rider ju i alla fall en aning olika.
När det var dags att rida Vicke ville han visa att gammal är äldst och gick som ett finkalibrerat urverk- duktig gosse!
Idag har vi även hunnit med en liten matutflykt- vi träffade Henriks bröder, svägerska och mamma och hans mamma heter passande nog Anita för vi var hos Anita på Börringe 🙂 .
Underbar bild på Frenchie ??!! Trodde först det var Vicke …