För några dagar sedan var jag med om en sak som jag i efterhand insåg återspeglade möjligheten till problemlösning på ett mycket bra sätt.
Lastluckan på min transport har en längre tid gnisslat något fruktansvärt när man har fällt upp/ner den och jag provade vid något tillfälle att smörja gångjärnen med 5-56 utan minsta resultat.
Jag har inte prioriterat detta störningsmoment därefter utan låtit luckan gnissla tills jag köpte Frenchie och inte ville skrämma honom med detta oljud.
Jag tänkte att jag kanske hade smort luckan för dåligt förra gången jag provade detta som en åtgärd så nu gjorde jag det noggrannare men resultatet blev exakt likadant- noll effekt.
Henrik, som dök upp mitt i projektet började kolla närmare på luckan och misstänkte att missljudet nog inte kom från gångjärnen utan från en annan del under luckan, fjädringen som ska hjälpa till att få upp luckan lättare.
Och se på f..n…när den delen var smord var det därefter tyst som i graven när luckan fälldes upp eller ner!
Vad lär vi oss av detta?
Tja…att det inte hjälper vilka åtgärder man än vidtar om man inte har lokaliserat det exakta problemet.
Då kan man hålla på med olika lösningar i en evighet- det kommer ändå inte att hjälpa!
Och det är ju det misstaget vi människor begår många gånger; vi försöker fixa en sak medan det i själva verket är något helt annat som behöver åtgärdas och därför får vi inte heller det resultatet vi önskar.
Jag hade kunnat smörja lastluckans gångjärn med tusen liter olja till och den hade ändå gnisslat medan några droppar på rätt plats löste problemet omedelbart.
Vad fint du har lyckats hålla släpet, blank, och inte solblekt i färgerna! Duktigt!
Ja, med tanke på användningsfrekvens samt ålder är det i mycket bra skick.