Jag brukar inte uppleva igenkänning när jag på Instagram läser Carl Hedins känsla av ”cruising” på någon av sina hästar men idag gjorde jag det faktiskt 🙂 !
Jag seglade omkring i jättefin galopp på Vicke, solen strålade och tja…det är då hästägandet är som bäst.
Fransmannen skötte sig också bra på utebanan och när jag sedan skrittade ut på vår kortrunda var det utan lika mycket ojande som föregående gånger.
Han vill ju inte lämna Ryhus utan tvärstannar kanske 50-100 meter från stallet och vägrar att gå fram om han är utan Vickes sällskap.
Lösningen so far är att rygga, prova några steg framåt tills han stannar igen, rygga osv.
På Kreon fungerade det att snurra honom när han fick sådana psykbryt men på Frenchie är lugn ryggning bättre.
Idag behövde jag bara vidta denna åtgärd 2 gånger mot tidigare ”mååååånga” så just nu går det framåt bokstavligen 🙂 !
Idag har jag också haft tid att åka och luncha med Henke; det var ett tag sedan sist!
Jag har också haft en sådan häst (Poseidon). Det var när jag stod på MCR. Han var likadan om jag inte hade sällskap. Ja även då ofta faktiskt. Dessutom reste han sig ofta när han inte ville gå. Precis som för Dig kunde det ibland hjälpa att rygga tills han tröttnade. Ibland var han så obehaglig att man fick hoppa av i farten.
Han gjorde likadant även om någon annan (även stora duktiga ridande poliser) satt på. Vi höll på så läääänge. Det gick att rida runt hagarna men inte längre bort och definitivt inte över spången.
En dag tog jag med min Golden som gick att ha lös och som följde instruktioner från hästryggen. Glömmer aldrig min lycka när jag tillslut tog mig över spången och vidare ut mot LV4 -fältet med Herman i täten. Du kanske ska prova med Molly i täten ??
Jag tror jag håller mig till att rida utan hund så här i början och ser hur det utvecklar sig.