Eftersom Ida hade möjlighet att komma och hjälpa mig med ridningen idag gjorde vi som sist; red ett kort pass på utebanan och skrittade ut efter det.
Jag är ganska säker på att Frenchie inte är van att ridas ut ensam så jag vill passa på att rida ut honom med sällskap så mycket det bara går, för att han verkligen ska bli trygg här.
Det är inte som med Vicke som jag galopperade omkring på utan problem på stubbåkrarna när han var 6 år och jag hade ägt honom någon vecka!
Nu har vi precis kommit hem efter ett restaurangbesök och jag känner hur det drar betänkligt i ögonen fast klockan inte är så mycket. Det blir nog läggdags snart….
