När jag letade häst denna gången hade jag bestämt mig för att inte köpa någon som inte Nina godkände.
Och så blev det; jag hittade ju en häst jag var intresserad av redan innan jul men Nina sa nej och då fick det bli så.
Nu när jag själv har haft presumtiva köpare av Vicke på besök på Ryhus har jag hört samma sak av i princip alla.
”Jättefin häst, jag fick jättebra känsla” bla bla bla ” men jag måste åka hem och diskutera med min tränare”.
Och detta tycker jag är väldigt klokt för har man inte tränaren bokstavligen med sig så bör man absolut ha personens ”godkännande” efter att ha visat en film tex.
Att köpa en häst som man avser att träna för en specifik person på en regelbunden basis och där man rimligtvis förväntar sig någon form av positivt resultat av detta bör absolut innefatta att denna tränare har fått säga sin mening om affären.
Visst kan man tycka att det är ryttaren som ska köpa hästen (dvs själv avgöra om den ska köpa eller ej) men dels tror jag inte det blir optimala träningar om tränaren redan på förhand inte tycker att häst och ryttare passar ihop eller att hästen har olika ”brister” och dels har många amatör/ hobbyryttare inte tillräckligt kritiska glasögon på sig vid köp och inte heller alltid en realistisk uppfattning om sig själva som ryttare.
För att bara ta ett exempel var det några personer som provred Vicke som enligt min åsikt hade noll kondition; de flåsade och orkade knappt trava två varv under nedsittning utan att behöva vila och detta blir för mig mycket märkligt om man utger sig för att träna på medelsvår nivå.
Hur som helst så förordar jag absolut att man inte ska köpa häst utan att tränaren har sagt sitt och är man inte intresserad av hästen kan man alltid skylla på tränaren om man är en fegis som inte vill säga som det är till en säljare.
