Nu har vi i några inlägg de senaste veckorna diskuterat ”den ekonomiska krisen” i Sverige och jag märker att jag är långt ifrån ensam om att både oroa mig och fundera över ”hur det ska bli”.
Om man behöver en motpol till kris och ”ont om pengar diskussioner” kan man gå in och läsa på en del Facebook-sidor där det diskuteras stall och ridhus-byggen- där flödar både frågor och tips om saker som folk verkar kunna unna sig utan minsta betänklighet.
Som ni vet har jag båda delarna (stall och ridhus) och är både väldigt tacksam och nöjd så jag skriver INTE nedan av någon form av avundsjuka om någon skulle tro det utan jag är genuint förvånad över hur så många har både råd och behov av att bygga stall och/ eller ridhus.
Jag, som själv behövde boxar när vi flyttade hit och stallet bara var ett tomt skal har hyfsad koll på vad tex boxar och fönstergaller kostar för att inte tala om ridhusunderlag, speglar och framför allt själva byggnaden!
Och det som diskuteras på dessa sidor är inte främst hemmabyggen som mitt (innan virket dessutom gick upp i pris) och underlag som man kan FÅ gratis som jag fick utan det är boxar som kostar tusentals kronor styck (och man vill ha mer än en handfull), ridhusharvar för +20.000, fiberunderlag som kräver massor av underhåll, öppningsbara fönstergaller till boxarna och många meter ridhusspeglar. För att ta några exempel….
Är hästfolk gjorda av pengar?
Jag bor som ni vet i ett av Sveriges häst-Meckan och här fullkomligt vimlar det av ridhus.
Stallplatser ska vi inte tala om!
Jag är fortfarande med i en Facebooksida som heter ”stallplatser i Skåne” och blir näst intill bombarderad av erbjudanden!
När jag själv letade stallplats för 3-4 år sedan var utbudet inte lika stort (eller så annonserades platserna inte ut på Fejjan) men nu är det ingen ände på mängden stall.
När blir marknaden mättad eller ÄR den redan det?
Kan det vara så att det är folk som drömmer, kollar upp och inte riktigt är realistiska? Oavsett om man letar häst, hus, lägenhet, whatever som är dyrt så har man någon drömlista, och sedan är det bara att börja stryka för att få det man har råd med… Kompromissa med det man inte kan vara utan och det som man får inse inte funkar med budgeten. Har man enormt mycket pengar, så man kan smälla upp nya stora ridhus med massor av speglar och med värstingtraktor och tillhörande harv så känns det som att man inte behöver fråga på Fejan vad saker kostar. Men vet själv att jag, när jag hade hästgård i Skåne, kontaktade en del ridhusföretag för offert och när jag fick totalsumman för allt baxnade jag och hade inte riktigt koll på vad saker faktiskt kostar. Men drömma går ju, innan man ramlar ner i verkligheten igen. Sedan, tittar man på lastbilarna på parkeringen på ponnytävlingar finns det helt klart föräldrar med pengar som de öser ut på flera dyra ponnys, sadlar, utrustning och lastbil. Även på lägre nivå. Så uppenbarligen finns det folk med pengar som inte är HM/Rausing/Tetrapak-arvingar också. Kanske försöker de ungarna uppmuntra päronen att hosta upp och behöver veta vad saker kosta innan de lägger fram sitt önskemål? Ja, jag vet inte, men intressant iakttagelse av dig.
Och DIN iakttagelse vad gäller hästlastbilar är minst lika intressant.
För vad gäller stall/ ridhus kan de i alla fall oftast generera en VINST (i alla fall i teorin) både när de används och vid en senare försäljning medan fordon bara blir mindre och mindre värda.
Nu ska ju varenda ”Tom, Dick and Harry” ha lastbil, även om man är en hobbyryttare som tävlar 2 gånger i månaden med EN häst.
Jag fattar inte att man anser det värt x hundra tusen….eller att man ens får lån för detta.
Vad gäller stall/ ridhus tror JAG att många, även i vuxen ålder när en, ibland helt orealistisk dröm om en egen anläggning.
Jag har ju haft den osannolika turen att få HYRA en dito mycket förmånligt men hade aldrig någonsin haft råd att köpa Ryhus.
Men många som vill bygga eller som bygger tror att det finns pengar att TJÄNA; jag kan inte tolka alla stallplatsannonser på annat vis.
Och som jag redan har varit inne på ”tusen gånger” så menar JAG att den ekonomiska vinst man kan göra för den övervägande majoriteten är näst intill NOLL.
De som kan göra en vinst är antingen de som hyr ut många boxar eller de som kan ta betalt för egenproducerat strö och stråfoder av sina inackorderingar.
Att anse att en kallhyra på 1000-1500, vilket är det de flesta i Skåne MAX kan ut är en VINST menar jag är att lura sig själv grundligt.
Då har man inte räknat skatten på denna lilla summa och ej heller de extra kostnader för vatten, el, gödseltömning samt diverse slitage som varje häst genererar.
Att jobba extra på egen eller annans arbetsplats några timmar i månaden torde ge en betydligt högre förtjänst till en långt mindre ansträngning och risk.
Men många fattar inte detta utan jobbar gratis för att de ”jobbar med sin dröm”. Jo pyttsan….
Sen finns det stallplatser … och stallplatser. Många lovar långt mer än de kan hålla. Saker som utlovas uppfylls inte. Dåligt bemötande och olika typer av härskartekniker. Har själv mött det mesta som inackorderad … främst från äldre damer som vet allt, kan allt och tycker det de gör är bäst och vad alla andra gör är fel.
Sen inte tala om kollektivstall. Har inte hört talas om något som har fungerat. Själv vägrar jag stå i kollektivstall.
Sen finns det självklart bra stallägare som fått hemska inackorderingar på halsen. Vet flera stycken som inte längre tar emot inackorderingar pga alldeles för många dåliga erfarenheter.
Jag brukar ibland säga att hästmänniskor är den värsta sortens människor som finns … och tyvärr stämmer det väldigt ofta.
Sen finns det självklart fantastiska stallägare och inackorderingar, men det hör man alldeles för sällan om.
Jag måste tyvärr instämma i varje ord i ditt inlägg då min erfarenhet är exakt densamma.
Det jag och även vänner/ bekanta till mig upplevt i olika stall skulle för den oinvigde låta fullkomligt horribelt och påhittat men tyvärr…
Fast jag själv räknar mig som ”hästmänniska” varnar jag GENERELLT för dessa 🙂 .
Skulle nyligen hjälpa en bekant att hyra ut bostad och stall och bad hen just att vara verkligen noga i sitt urval då inte bara stallägare utan även inackorderingar kan bete sig för djävligt rent ut sagt.
Vi har ju köpt hus nyligen och behöver renovera en del men hantverkarna har upp till öronen med jobb fortfarande, så jag hoppas (väldigt elakt) på att den enonomiska krisen skall slå till så de får tid till oss. Just nu verkar det som om folk renoverar för fulla muggar.