Big no-no numera…läs varför nedan:
Igår pratade vi om vilka intryck som kan påverka när man köper/ säljer häst och idag tänkte jag att vi kunde diskutera samma sak vad gäller dressyrtävlande.
Vi som har tävlat i många år har sett det mesta och väljer ju också själva hur vi vill presentera oss själva och vår häst för framför allt domarna gissar jag men kanske även för omgivningen?
Själv är jag lite delad i frågan för innerst inne så tycker jag att det endast är själva prestationen som ska räknas men jag är samtidigt inte dummare än att jag förstår att även domare bara är människor och att man inte alltid kan styra sitt undermedvetna och hur detta KAN påverka en.
Och varför chansa liksom?
Med detta sagt skulle jag tex aldrig tävla med hästen oflätad, i annat än vita ridbyxor och jag skulle aldrig låta håret fladdra fritt under hjälmen.
”Man ska inte sticka ut” som en tränare sa till mig en gång och jag tror att det ligger mycket i det, på gott och ont?
Och SKA man sticka ut så ska det bero på hästens ”företräden” framför de anda hästarna eller att man själv rider mycket bättre än sina konkurrenter.
Men att komma med vit mantejp runt knopparna (yes…jag har sett det) och annat som liksom får folk att haja till…nä…jag tror inte på det…
Sedan kanske man inte själv tycker att vissa grejer är en big deal medan andra stör sig som f..n?
Jag brukade tex förr sätta nummerlappen på tränset men har slutat med det efter att ha blivit ”tillsagd” att det ser ”amatör-aktigt” ut 🙂 .
Hur resonerar ni i frågan och finns det saker som ni är noga med på tävling eller absolut inte skulle använda eller känner ni motsatsen; att ni gör som ni vill utan att skänka frågan den minsta eftertanke?
Kan ni förresten se vad som är ”fel” här (flätorna drog jag ur direkt efter avslutad ritt men de syns inte på bilden)?
Rätt svar avslöjas senare under dagen 🙂 !
Martingalstropparna på tyglarna. Dessa klipper jag alltid av.
Flugorna på tyglarna.
Men om du inte har nummerlappen på tränset så måste du ju ha den någon annanstans, vilket genererar att du måste tänka på att inte skritta fram/av din häst i bara träns.
Jag har alltid nummerlappen på tränset eftersom jag mer eller mindre alltid skrittar min häst för hand, utan sadel, både innan och efter start.
Om någon skulle bry sig om att säga att det ser amatörmässigt ut får jag väl kontra med att jag ÄR amatör.
Och jag sadlar alltid på hästen direkt vid urlastning och lastar direkt efter att jag skrittat av, uppsuttet eller ej men med sadel på så för mig är det ett icke-problem.
Ska man vara riktigt petig får du inte lasta ur ens utan nummerlapp.
I sak är det så men jag har aldrig någonsin sett någon funktionär gå runt och kolla ekipage vid transporterna så de 1-2 minuterna från det att jag lastar ur tills att min häst är sadlad får jag helt enkelt vara laglös 🙂 .
Jag har suttit som sekreterare för många olika domare och jag kan säga att de förhåller sig definitivt inte alltid neutrala.
”Söt ponny” får extra poäng, en domare (i en ganska hög klass för häst) sade att en lite rundare tjej med tight kavaj såg ut som ”
Det gäller att man kan sålla vad som bör komma med i protokollet. Jag tror dock att yngre domare är lite mer ”drillade” när det kommer till sådant, men undermedvetet tror jag ändå det yttre spelar roll.
Såg ut som en kassler skulle det stå!
En sådan kommentar skulle jag aldrig i livet våga yppa som domare. Hjälp!
Man kan tänka en massa, och tro mig…det gör jag ibland…men att säga det!?!
Det var en väldigt syrlig person överlag.
När jag var tonåring hade vi en domare som kedjerökte, jag trodde jag skulle dö inne i domarbåset (som dessutom låg alldeles framför ridskolans HÖLOFT)… Såhär i efterhand undrar jag om hon kanske möjligen inte var helt nykter heller för hon glömde att sätta poäng rätt ofta så jag fick påminna henne och då tog hon siffror lite ur luften…
Hjäääälp!
Jag personligen har svårt för när ”plupparna” till remmarna på tränset glider ner Brukar använda gummiband för att förhindra det, men det hjälper inte alltid så nu har jag avyttrat de träns som gjort så.
Ja, jag tycker att det är liiite störande men inte tillräckligt för att åtgärda det permanent, dvs byta träns 🙂 .
Det var värst på mitt dyraste träns, ett Schockemöhle Vilket är lite oväntat tycker jag? Hade jag älskat tränset hade jag nog tagit det till en skomakare och bett dem fixa det, men jag tyckte inte det var så speciellt.
Ja herregud! Vit tejp på knopparna är nog bland det fulaste som finns. Förfular vilken snygg häst som helst. Man ser det som tur är inte så ofta längre.
För tankarna till cirkushästar 🙂 !
Mantejp! Så himla barndom!
I ärlighetens namn var det många år sedan jag såg det (vuxen, erfaren ryttare).
Finns det ens att köpa nuförtiden?
https://www.hast-shop.se/finn-tack-mantejp-10m.html?gclid=Cj0KCQjwteOaBhDuARIsADBqRejGMLErzJuo9PHbsSCbachRpevr-JncG7IDb_Jk9qs8ktqGHafWt0IaAj4hEALw_wcB
För mig är själva syftet med att vi har en klädkod/reglemente att vi inte ska sticka ut för mkt, vi ska se lika ut för att det är ritten som ska bedömas. Det var själva syftet från början också ju, man skulle inte kunna skilja på rik eller fattig utan alla skulle se likadana ut. Numera så syns det skillnad ändå, har man lite koll på märken osv så ser man snabbt vilka som har utrustning för stora summor och vilka som har mer budget. Dock upplever jag inte att det påverkar bedömningen direkt, möjligen lite indirekt då ju en vacker häst i dyr utrustning och en ryttare i dyra kläder, stövlar, hjälm osv kan blända domaren lite och få det att se proffsigare ut. Aldrig varit med om att domaren kommenterat prylar som jag kan minnas faktiskt (när jag varit domarsekreterare). Själv vill jag vara ren och hel, lite bling på hästen och mig själv men inget överdrivet. Hjälmar för 10 000 och schabrak för tusenlappar finns inte i min budget dock.
Som tur är kan man fortfarande vara ”hel och ren” och reglementsenligt klädd utan att lägga en förmögenhet på tävlingskläder.
Såg precis en annons om en ridjacka för över 4000:-……finns inte i min värld att jag skulle lägga dom pengarna….
Jo visst kan man det även om jag upplever att priserna verkligen skenat de senaste 10 åren, att hitta ridbyxor under tusenlappen är inte helt lätt eller en snygg kavaj som inte kostar halva lönen. Men visst går det, brukar köpa begagnat eller rea när det går, bryr man sig inte om att alltid ha det allra senaste.
Ha ha…nä…att tvunget ha ”det senaste” har verkligen aldrig varit min grej.
Mina tävlingsridbyxor har många år på nacken och ridjackan har jag fått av en god vän när hon köpte en annan.