På fullt allvar såg min text på Messenger ut ungefär som ovan (eller ännu längre) till en god vän som var huvudansvarig för hästarnas passning när vi var i New York (en annan vän hjälpte till men hade ”bara” ansvar för intaget några av dagarna).
Överdrivet kan man kanske tycka men å andra sidan så har min utförlighet med instruktioner gjort att jag aldrig någonsin störts under mina många semestrar över tid och jag minns fortfarande vad en dåvarande hästskötare sa till mig för säkert 20 år sedan; att det var så bra med det jag skrev ihop att man aldrig behövde undra över något.
Och det är ju det som är tanken så klart; att kunna resa bort utan oro och utan att försätta någon annan i kniviga situationer.
Så klart går det mesta att lösa med sunt förnuft men ännu lättare är att läsa svart på vitt hur JAG vill att man gör.
Och vissa saker är viktigare än andra; tex ponnyns dagliga medicin för att ta ett exempel.
När jag stod i samma stall som ”passaren” var det enklare för då träffades vi mer eller mindre dagligen och då visste ju personen det mesta kring min häst redan och dessutom fanns det alltid en stallchef som kunde rådfrågas och/ eller hjälpa till.
Nu med eget stall finns det mer att förklara, dels för att jag är ganska petig och dels för att alla stall ser olika ut och brukar man inte vara i ett specifikt stall kan det behövas diverse utläggningar om allt möjligt.
Jag är så otroligt tacksam för hjälpen utan vilken vi inte hade kunnat resa bort för att lämna bort hästarna, framför allt min gamla ponny som inte är vad vid dylika äventyr och för så kort tid känns absolut inte som ett alternativ.
Och ska man gå omkring med konstant oro på en resa är det nog bättre för både en själv och ens ressällskap att stanna hemma. Tycker jag 🙂 som är så avslappnad att jag….hoppas inte mina djur läser detta….knappt skänker varken hund eller hästar en tanke utan njuter av semestern. Som det ska vara!
De får mer än nog av mig och mina omsorger när jag är hemma så jag har inte det minsta dåligt samvete att lämna dom en vecka då och då och tycker det är ledsamt när jag hör om djurägare som aldrig någonsin reser iväg.
Om man inte VILL resa vare sig man hade haft djur eller ej är det en sak tycker jag men jag är för min egen del inte beredd att ge upp precis allt annat som jag också är intresserad av förutom djuren och tycker att jag hade gått miste om en viktig del av livet i så fall.
Men man är olika, däremot tror jag att 99 av 100 djur klarar sig utmärkt utan ägaren några dagar med rätt förutsättningar.
Tydliga beskrivningar gärna med bilder gör det lätt att göra rätt! Bra att man kan hjälpas åt. Man frågar ju knappast vem som helst..
Ha ha…ja, du är en mästare på att förklara och det har räddat mig från att irra omkring ute på landsbygden på väg till beten ”in the middle of nowhere”.
Och nej, man frågar VERKLIGEN inte vem som helst om hjälp!
Foton är det bästa hjälpmedlet! Messengertråden med Lelles medryttare är full av bilder för beskrivning av nya sadelns position, paddocken belysning, halmens förvaring, etc.. Det finns även en checklista i skåpet för att kolla av så inget är glömt. Jag trodde det var jag som var arbetsskadad från mitt arbete på särskolan.
Precis. Hade en hästpassare ringt för att fråga något enkelt som ”är det normalt att ponnyn knappt dricker något i boxen” (svar: JA) så hade jag ju hunnit få värsta adrenalinpåslaget bara av att telefonen ringde och innan jag ens hade hunnit svara. Onödigt…
Glömde ett viktigt tillägg vid hästpassning:
Man bör helst fråga någon om hjälp som har ungefär samma värderingar och syn på hästhållning som man själv.
Jag vet folk som både skulle ringa ut veterinär för ett sår jag knappt hade brytt mig om annat än att rengöra lite och motsatsen; de som hade låtit hästen hoppa på tre ben i några dagar.
Och visst är det bättre att vara better safe than sorry när man har ansvar för andras hästar men veterinärvård är knappast billigt och jag rusar inte bara iväg hals över huvud för vad som helst.
Jag är hästvakt emellanåt och jag uppskattat så tydliga och noggranna instruktioner som det går. Även om jag tror att jag har koll så är det bättre att kunna checka av.
Jag får hjälp av min bästakompis nångång per år, både vid resa och sjukhusvistelser.
Skönt att hon kan alla rutiner, men de varierar vilka hästar som finns o specialvård.
Alltid nån skadad o alltid nån som rids in
O så nu har vatten börjat frysa iom -9
Hatar vintern o allt extra jobb.