Måndag- icke-bajsaren

Som vi alla vet kan plus 1 grad kännas kallare än minus 8 beroende på vind, nederbörd och luftfuktighet och så var det idag.

Men jag tog på mig min tapperhet (och en hel del kläder….) och gav mig ut i skogen med mr Grey.

Det var så pass fruset att jag bara vågade rida i mycket samlad galopp och passage korta sträckor, resten av turen skrittade vi.

För första gången någonsin gnäggande (!?!) Frenchie på hemvägen; jag undrar vad DET betydde? Vi såg ingen, jag hörde inget och han var precis som vanligt (lugn med öronen framåt). 

Kanske eller kanske inte hade det något samband med en annan grej han bara har gjort en enda gång tidigare; några minuter innan gnäggandet bajsade han.

Tro det eller ej men detta har alltså bara hänt uppsuttet en enda gång tidigare, också i skogen.

Jag trodde hans fd ägare överdrev när hon sa att han aldrig bajsar på utebanan/ i ridhuset men hittills är det så sant som det kan bli och då har han ändå varit här sedan den 23 februari.

Nog pratat om bajs 🙂 !

Vinnaren i barnbokslotteriet är underrättad och jag säger grattis till Marie Ultege, en mångårig bloggläsare!

Kolla morgonljuset på denna bild:

Min ponny som låtsas äta för kameran men som tre tuggor senare vandrade iväg som vanligt för att gräva fram sitt gamla gräs:

Jag öppnade idag upp mellan mina 2 ursprungligt byggda hagar så att han har en ännu större yta att patrullera.

Dels behöver han motionen eftersom han inte rids eller rastas på annat vis och dels så utnyttjar han möjligheten genom att strosa massor medan Frenchie står mycket mer stilla och därför får nöja sig med inte ens en hektar mark (den tredje hagen som jag byggde en tid efter de två första):

Utebanan vilar sig i form:

Jag skojade lite tidigare och påstod att Frenchie och Valegro har en sak gemensamt: färgen. Det syns kanske inte på denna bilden men Nalle är as we speak grå: