Sist en vän (efter att ha vunnit en klass) beklagade sig över att hon egentligen inte hade haft LUST att åka och tävla skojade vi om att ”det är roligast att anmäla sig”.
När tävlingsdagen väl kommer är man av olika anledningar inte alltid lika pepp på att åka iväg.
Ska jag vara helt ärlig kände jag lite så i helgen när jag visste att jag skulle behöva fixa med allt man gör på en tävling i jättekallt och rått väder innan man till slut får upp värmen av att rida. Nu var det värt det med facit i hand men….
Känner ni igen det?
Jag verkligen avskyr allt runt tävlandet förutom stunden inne på banan.
För mig avgör bla känslan, resultatet, vädret ….
Jag avskyr allt utom att anmäla mig. Har jag inte med mig kompisar är dagen urtråkig, med folk som inte hälsar, väjer av för sent på framridningen, stress i sekretariatet och så vidare, och så vidare. Undrar varje gång vad jag håller på med. Men jag måste ha något att träna mot, annars är DET tråkigt och då lider jag hellre några enstaka dagar och det dagliga är kul. Tror kanske att det vore roligt med någon form av lag, eller att man åker med någon kompis jämt, men så funkar det inte i realiteten.
Jag har inte tävlat sedan jag var tonåring (så på 90-talet någon gång) men jag blev så nervös varje gång så jag blev sjuk. Kunde inte sova, kunde knappt gå och stå på morgonen, kunde inte äta, kräktes… Dessutom blev jag otrevlig mot min omgivning. Min snälla pappa fick sköta markservice tills jag hade suttit upp på hästen, då släppte som tur var ångesten så jag kunde bli normal igen. Kommer nog aldrig någonsin tävla igen, det är inte för mig helt enkelt… Men jag älskar tävlingar om jag inte själv måste vara med haha.
Jag tycker oftast att allt är roligt! Ibland kanske jag inte är superpepp men jag älskar verkligen både själva tävlandet och allt runt omkring. Tycker det är mysigt att göra hästen fin och putsa utrustning, planera framridningen och försöka prestera bra på banan. Däremot har jag slutat tävla dec till feb, är lite för bekväm numera och stannar hellre hemma och tränar den perioden. Varför tävlar man om man inte tycker det är roligt?
Jag tävlar för att jag är tävlingsmänniska och behöver ett mål att träna mot. Jag älskar min stund inne på banan men är alldeles för nervös för alla förberedelser. Min dröm är en sadlad och flätad häst jag bara sitter upp på. Alltså skulle jag behöva en hästskötare, men det har jag inte så jag får stå och knoppa med darriga händer och vara supernervös inför sadling framridning mm. Däremot gillar jag pysslet dagen innan, smörja, tvätta häst mm.
Ha ha…en färdigsadlad häst hade varit toppen 🙂 !
Jag är inte nervös när jag flätar och putsar saker men tycker det är så tråkigt! Ändå har alla mina hästar stått som ljus. Flätningen är tråkigast och det jag alltid skippade på pay and ride.
Åkte till dessa som värsta luffaren 🙂 !