När jag köpte Lillis var han lite ”egen” och inte den som kom rusande emot en i hagen precis.
Men med en hink i näven hade han kunnat följa en till världens ände redan då och det var så jag lockade honom de första gångerna jag skulle ta in honom.
Numera kommer han som ett skott bara han ser mig eller om han hör att jag vrålar ”kom ponny” över nejden men han är fortfarande fixerad vid hinkar och konversationen på bilden ovan är spot on Lillis ❤️!
Exakt så….
Ja du borde ju veta efter 10 år 🙂 !
Söteponnyn!