I morse blev det en skogsritt i regn; inte mitt favoritväder precis men det ökade sannolikheten för att slippa möta folk i skogen.
”Min” skog är ganska populär bland mountainbikeåkare och det finns många anlagda stigar och t.o.m. hinder som de kan forcera i backarna och skulle vi möta ett sådant ”jehu” i full fart nerförsbacke tror jag att jag hade suttit ganska löst.
Nu mötte jag ingen på cykel men däremot en kvinna med gångstavar som jag ropade på (jag kom ridande bakom henne) HÖGT utan minsta reaktion !?!
Antingen var hon hörselskadad eller så hade hon de där jäkla lurarna i öronen som jag har lärt mig att avsky; bärarna blir fullständigt världsfrånvända och utsätter sig ibland för fara, framför allt i trafiken.
Nåväl…hela turen förflöt utan bekymmer och det var det viktigaste.
Senare på dagen var Henrik och jag bjudna på buffé på Anitas i Börringe och det var lika gott och trevligt som alltid. Jag kan verkligen rekommendera deras mat!
