Har skrivit om detta tidigare men jag blir verkligen förundrad över en del hästägares resonemang och vad man lägger sin energi på.
En hästägare ber om råd då hennes häst vägrar att äta foder med koppar i.
Hästägaren har låtit veterinär undersöka hästen från topp till tå och allt är bra med djuret men ägaren vill absolut att hästen ska få i sig koppar och skriver själv att hästen har en ”nördigt uträknad foderstat”.
Ägaren efterlyser något kraftfoder för att få i hästen kopparn.
Hästen är INTE en elitpresterande OS-aspirant utan en shettis….
Jag undrar hur många av oss ryttare, även de på elitnivå, som sitter och räknar på vårt eget mineral-behov!?!
Men visst…man får givetvis göra som man vill…jag blir mest fascinerad över anledningen och varför man tror att tex en frisk ponnys kopparintag är så himla viktigt?
Jag är en sån däringa fodernörd. Men jag är nörd i mycket när det kommer till hästar. Jag tycker det är roligt men livet står och faller inte med korrekt mineralintag. Däremot kan jag tycka det är vettigt att ha koll på vad ens grovfoder innehåller då det faktiskt kan påverka hästen väldigt mycket att gå med långvariga brister.
Det finns ju väldigt mycket forskning inom området och skulle du själv låta din/dina hästar vara utan salt i någon form, ffa Frank och ffa under sommaren?
Sen är det tur att vi alla är olika. Tänk vad tråkigt det skulle vara annars.
Salt är både lätt att tillföra, billigt och svårt att överdosera.
Är man hysteriskt noga med mineraler är det bästa att köpa någon form av fullfoder; nästan allt kraftfoder innehåller ”allt” en normalpresterande hobbyhäst behöver.
Men du gör det. För du vet att det inte finns tillräckligt med salt i grovfodret för en arbetande häst.
Så om den här shettisägaren vet att den utredda (?) ponnyn har brist på en mineral så är det väl bra att ge?
Många försöker väl också hålla nere kraftfodergivorna (klokt nog) och då räcker det ju inte på långa vägar med ett fullfoder.
Sommartid, om hästen svettas MKT ger jag salt, inte regelmässigt annars. Då får det räcka med saltsten.
Angående shettisen i inlägget framgår det ej att den har skadlig brist eller ett särskilt behov och den är kollad av veterinär men den har en brist enligt den ”nördiga uträkningen”.
Till att börja med litar jag definitivt inte ens på några nördiga uträkningar för inte ens de stämmer till 100% så vida man inte analyserar varenda ensilagebal osv och då har jag inte ens tagit i beaktande att hästar är individer med olika behov som inte alltid stämmer med ”pappers-uträkningar”.
Igen: folk får givetvis göra som de vill med både eget och sina djurs foder men ibland kanske man ska chilla lite och lägga mer fokus på att tex TRÄNA (gäller både en själv och djuret) än om det fattas 1 gram koppar per hundra kilo foder? Tycker jag.
Sedan är det absolut inte fel att hellre ge lite för mycket än inget alls av mineraler men om hästen tydligt INTE VILL äta en specifik mineral och den i övrigt är frisk och veterinärkollad så hade inte JAG ”bent over backwards” för att tvunget förmå hästen att äta just detta.
En sista fundering: Man säger ju att hästar tex äter jord för att de känner att de har någon brist. Varför försöker då så många hästar att sortera ut sina mineraler? För att de redan är fullproppade med xx?
Jag håller helt med i att du aldrig någonsin har full koll på mineralintag, hur mycket du än räknar, just pga variablerna du nämner.
Att räkna är ju mer kuriosa. Och vi vet att hästar behöver mineraler för att fungera optimalt. Men när jag räknar åt andra så försöker jag hitta en färdig mineralblandning som passar till just det specifika grovfodret och jag stirrar inte på mg hit eller dit.
Däremot hör jag med ägaren om det föreligger några problem, t.ex dåliga hovar, dålig päls, fång/IR för det är sånt som påverkas av brister.
Tror heller inte att hästar är så smarta att de letar mineral. Och rena mineraler smakar skit (och innehåller ofta bindningsmedel som Också kan smaka blä) så där har jag full förståelse. Haha.
Bra uttryckt; ”att räkna är mer kuriosa”.
Så klart får man en fingervisning och det räcker oftast och är fullt tillräckligt!
Fast just salt ersätter väl de flesta hästägare med? När det gäller vitaminer och mineraler är det oftast enbart trams. Så få patienter inom vården som har brist och så få djur. Äter man som människa allsidigt eller ger sin häst ett bra grovfoder är brist på något ytterst ovanligt. Detta är definitivt ett icke-problem i Sverige.
Tror och hoppas att all överutfodring med diverse mineraler och vitaminer är harmlös för hästen, mindre bra för plånboken och en guldgruva för producenterna och försäljarna. För vem vill inte ”ge sin bästa vän det bästa”…..
Koppar kommer väl ofta med vattnet? Varmvatten om inte annat 😉
Sådant hade jag inte lagt energi på, om jag inte verkligen vetat att just den hästen behöver få i sig just koppar av någon anledning. Men nu har ju en veterinär tom tittat på den…
Jag (precis som du Birgitta) ger väldigt lite kraftfoder till hästarna, mest ”krubbskrammel”, och då behöver man ju tillsätta mineraler och/eller vitaminer. En av mina har lite knepig hud, han får lätt ”kli” i pälsen, mugg, utslag och annat ”skröfs”, fick tips om att tillsätta extra zink och det har gjort jätteskillnad, så det är klart att om denna shettis just behöver kopparn av ngn anledning så visst…
Exakt!
Jag tror/ ser att många hästägare, så även jag själv ibland, tror att våra djur behöver ”gud vet vad” för att må bra, mycket helt onödigt.
De få (ca 6) timmarna Frenchie struttar runt varje vecka utan att precis jobba livet ur sig klarar han sig säkert utmärkt utan att jag överanalyserar (observera ordvitsen) vad han äter ner till minsta gram ffa eftersom han är 11 år (färdigväxt) för att inte tala om min 26 åriga sällskapsponny.
Vi är mycket nogranna med mineral och vitamin intag på våra hästar. Dels föder vi upp hästar och där med börjar deras resa i livet redan i magen. De behöver ha både selen och e.vitamin medan de ligger på jäsning i 11 månader. Så är som sagt nogrann med detta för det påverkar resten av deras liv hur vi utfodrar dem från start och hela unghästtiden. Även mina vuxna hästar får både vitaminer och mineraler utöver kraftfoder.
Att vara noga under hästens uppväxt och/ eller om man kräver ansträngande prestationer (ni tävlar ju i trav) är absolut inget konstigt. Att vara hysteriskt noga med en vuxen shettis är för MIG överkurs. Sorry alla shettisägare 🙂 .
Ja, jisses. Tänk om folk var tillnärmelse lika noga med vad de stoppar i sina ungar som de är med hästen…
Ja verkligen. Ok, man kan inte dra alla över en kam men ibland förundras jag över den hysteri som kan råda över helt normala, fullt friska hobbyhästar som knappt använder en tiondel av sin förmåga de korta stunder de struttar runt med oss på sina ryggar.
Att hålla på och mixtra och räkna på vitaminer, macro och mikro mineraler är ju ett skämt. Ett bra grovfoder är a och o, man tar en analys och ger ev mineraltillskott, fosfor calcium. Saltsten. Selenbrist påtalas ofta men ytterst ovanligt. Tror väldigt få hästar i Sverige har någon brist på något och om man misstänker det så är det väl bättre att ta blodprov än att joxa själv.
Kanske är denna nojjighet hos vissa och med djuren en kombination av att
a) man har fallit för reklamen som trycker på att ”du vill väl det bästa för din häst
b) man har läst någonting någonstans om hur VIKTIGT det är med mineraler och tänker inte längre än så
c) man har för mycket tid och pengar och vill gärna pytsa ut diverse tillskott i sina hinkar för det ser bättre ut än att ge en skopa havre
d) man kanske inte kan påverka hästen så bra i hanteringen/ ridningen men tänker att man i alla fall kan påverka utfodringen
Snillet spekulerar…