Idag har jag tävlat minsann, så här mitt i veckan.
Uppenbarligen finns det underlag för att ordna tävlingar så här för jag var så klart inte ensam om att ta chansen.
För min del passade det extra bra eftersom tävlingsplatsen bara ligger 30 minuter från Ryhus och Frenchie har dessutom varit där tidigare.
Idag blev det ”bara” strax över 64% men domare har ju olika skalor och jag tyckte själv att detta nog var årets bästa ritt för vår del.
Så denna bra känsla, en ännu bättre dito på framridningen samt att jag provade att både lasta ur och hoppa upp i sadeln utan hjälp med utmärkt resultat gör att jag inte kan vara annat än nöjd.
Jag passar verkligen på att glädjas så länge jag kan för som alla som sysslar med hästar i allmänhet och träning och tävling i synnerhet vet kan det kan vända snabbare än snabbt.
Kolla på bilden förresten; ett exempel på vad man verkligen inte önskar sig när man är och tävlar. Ja, inte för att man önskar att behöva anlita bärgare öht men just när man har hästen med sig är det verkligen extra besvärligt gissar jag utan att jag (än så länge, tvi tvi) har behövt uppleva det själv.
Idag visade för övrigt skånevädret sin sedvanliga nyckfullhet denna tiden på året.
Det är nästan samma visa varje vår- ena dagen går man omkring i termobyxor och nästa dag svettas man i t-shirt och så var det idag.
Plus 2 grader när jag släppte ut hästarna och 17 grader när Frenchie och jag åkte till tävlingen!
