Sitter och läser en tråd på Facebook som handlar om ett inte ovanligt ämne; man vill veta vilken veterinär andra kan rekommendera.
Svaren varierar, också som så ofta, otroligt mycket.
Själv slås jag av att man i dessa tider där sociala medier är så lättillgängliga och används av så många ”måste” ha rejält med skinn på näsan och våga klara kritik om man inte ska gå under helt och om man tillhör vissa yrkesgrupper.
Jag tänker på just tex veterinärer och tro f..n att många vill byta yrke, så som vi diskuterade här på bloggen ganska nyligen, när hur många tomtar som helst kan göra ner ens arbete, ibland kanske både okunnigt, ogrundat, överdrivet och jag vet inte allt.
Många skäms inte att skriva allt möjligt på nätet och att läsa att man som veterinär gjort x felbedömningar, inte lyckats bota en viss sjukdom/ skada osv kan få ganska långtgående konsekvenser om ryktet tar fart.
Förstå mig rätt; jag är FÖR transparens och tycker inte att ett dåligt arbete per automatik ska gå obemärkt förbi men ibland känner jag ändå att det får finnas gränser även om jag inte kan säga var den exakta gränsen ska gå.
Och att försöka bota just djur, dvs varelser som saknar talförmåga kan banne mig inte vara lätt alla gånger!
Hovslagare, tränare och tja….många andra yrkesgrupper som arbetar med djur löper samma risk att hängas ut offentligt och frågan är hur ofta det är berättigat, hur ofta det är helt ogrundat och så allt där emellan?
Och har ni tänkt på att tex….tja…min egen yrkesgrupp aldrig omnämns på detta viset (dvs där enskilda namnges)?
Jag har då aldrig läst att någon skulle skriva något i stil med ”jag ansökte om försörjningsstöd och Birgitta Jacobson gav mig ett avslag med den mest korkade motivering jag läst i hela mitt liv”.
Inte heller läser jag om de som arbetar på ett försäkringsbolag, som poliser, på ICA eller som lärare som är ”värdelösa” på olika vis?
Ser en stor skillnad i att kritisera en veterinär/hovslagare kontra en socionom. Myndighetsutövning kontra konsumtion, faktum är att vi hästägare betalar för att få en tjänst utförd, samma princip går inte att ta till socialtjänsten. Därmed inte sagt att man ska hänga ut individer. Är man missnöjd är det bäst att ta det med ”irl” men gud vete att hästmänniskor är galna.
Nu tog jag mitt eget yrke mer som ett exempel men jag läser inte heller att andra ”tjänstförsäljare” hängs ut med namn på samma vis. Kanske för att folk irl är för FEGA för att fråga vad xx heter?
Och ja, hästmänniskor är faktiskt ibland ”galna” men det är tex även ”hundfolk”. Kanske för att djuren är våra bebisar?
Hundmänniskor har jag inte så mkt koll på men hästmänniskor(de som jobbar med det) upplever jag som väldigt ”obildade”. Vet inte om de helt enkelt inte läser mkt, brist på utbildning eller helt enkelt inte kan ta till sig information/fakta. Kanske är det också så att branschen är oerhört konservativ och får inte mkt intryck från andra branscher, men märkligt är det.
Jag som är 55+ märker tack och lov att det börjar ändras.
Både bland exempelvis hovslagare och tränare. Man fortbildar sig, vill lära nytt och utvecklas. Inte bara ”så har vi alltid gjort” och total avsaknad av utbildning.
Jo men mkt reproduceras till de som är yngre….tråkigt nog! Hästvälfärd är ganska långt borta……såg igår hästar i närliggande tävlingstall med täcke…..nej inga flugtäcken. I paddocken red man i linne…………
Här i Frankrike är vårdsystemet (för oss människor) helt annorlunda än i Sverige. Man går inte till en vårdcentral där man sedan ”slussas in” i systemet om man behöver ytterligare vård/specialistvård utan man har sin egen husläkare (väldigt ofta en privatpraktiserande allmänläkare) och om man behöver träffa en specialist så måste man ofta själv hitta denne och boka tid, och även dessa är ofta privatpraktiserande eller knutna till en mindre klinik. Man betalar fortfarande nästan ingenting så länge läkaren är ansluten till socialförsäkringssystemet, men man väljer ju själv ganska mycket.
Vad jag kan säga är att om man söker på en viss läkares namn så får man ofta upp omdömen på Google eller andra sajter och det är ofta BRUTALT. Jag var hos en dermatolog nyligen och många hade skrivit omdömen om henne att hon var alltifrån otrevlig till närmast kriminellt inkompetent. Jag blev ju lite nervös men det är väldigt svårt att få tid hos en dermatolog som man inte måste betala dyrt för själv, och dessutom råkade denna tala svenska (!) så jag gick ändå dit och hon var hur trevlig och noggrann som helst (kollade leverfläckar).
I den lokala Facebookgruppen för min lilla by här i Bretagne diskuterar de hej vilt olika läkare och det är samma sak där, många som skriver väldigt hårda omdömen (vilket förvånar mig lite för förtalslagarna i Frankrike är rätt så omfattande).
Så jag tror att en anledning att just veterinärer hamnar i skottgluggen är att man själv väljer vilken veterinär man anlitar och att man då upplever att man ”beställer” vård. Har till exempel läst många som hävdar (inte bara hästägare) att om man inte kan hantera alla djur oavsett beteende så ”borde man inte vara veterinär”. Många hundägare knotar till exempel när Thomas kräver munkorg men det gör han ju bara när han märker att hunden är stressad och aggressiv för om en hund biter sönder hans händer så kanske han måste sluta jobba för alltid liksom. Jag tror det är därför han föredrar att jobba med kor. En lantbrukare som har lite vilda kor skulle aldrig få för sig att skriva på Facebook att ”veterinären kunde inte ta blodprov på min ko utan att vi stängde in henne, vilken sopa”.
Läser du aldrig Flashback? Där kan man hitta många spännande osanningar.
Jag ska erkänna att jag vid enstaka tillfällen gått och och läst på Flashback när jag velat veta vem som tex varit utsatt för ett brott eller vem som är förövaren (kan vara intressant p yrkets vägnar så att säga). I de fall har Flashback oftast korrekt info.
I övrigt så har jag ärligt talat flera gånger blivit fullständigt mörkrädd när jag läst om andra ämnen där så det slutade jag snabbt med. Jag vill inte få bekräftat hur fruktansvärda människor det finns som skriver så otroligt gräsliga saker. Rasister de luxe, en kvinnosyn som får mig att baxna, förhärligande av droger och mycket annat horribelt.
Jo man häpnar över vad som skrivs där. Men så är det ju när man kan gömma sig och inte behöver stå till svars
Jotack, det har jag tom märkt på min egen blogg enstaka gånger genom åren.
När någon vill kräka av sig sker det till 90% under ett namn som aldrig postat kommentarer förut.
Veterinärer har ju viss tystnadsplikt så de kan inte heller gå in och försvara sig mot kritik, både pga tystnadsplikt men även pga att det nog anses oproffsigt. Det betyder ju att när man läser på nätet så får man ju bara en sida, det kan finnas en helt annan version från veterinärens sida. Det finns både okunskap och orealistiska krav hos djurägare och gudarna ska veta att djurägare inte alltid beter sig så himla väl alltid. Vissa saker som skrivs om specfika, namngivna personer skulle nog kunna klassas som förtal många gånger. Att rekommendera ngn man varit nöjd med tycker jag är helt ok, är man missnöjd så tycker jag faktiskt att man får gå den rätta vägen och först klaga till veterinären eller dennes arbetsgivare, anser man att fel har begåtts får man ju anmäla det. Att spy ur sig på nätet bör nan hålla sig ifrån alternativt ta det privat eller via PM om det känns viktigt att varna.
Bra input!
Jag rekommenderar gärna personer som gör ett bra jobb på min blogg men det ska mycket till för att jag skulle göra motsatsen.
Och som du skriver så kan djurägaren själv ibland ifrågasättas men den sidan kommer nästan aldrig fram.
Kanske har tex en hästägare genom slarv/ dålig ridning/ whatever orsakat hästens initiala problem/ skada men det sägs det inget om- bara att veterinären inte kunde bota hästen så som ägaren ville.