Vad du bör ha med egen häst

Det finns säkert många parametrar som underlättar ägandet av en häst men idag tänkte jag fokusera på de 3 jag har väldigt stor erfarenhet av:

1.God ekonomi: nu är ju detta förvisso ett VERKLIGEN relativt begrepp men om man köper en häst bör man ha GODA MARGINALER att hålla den, både frisk och skadad.

Att kunna betala för veterinärvård genom en omfattande försäkring eller ur egen ficka är en nödvändighet och dessutom inget man kan planera i förväg annat än genom att lägga undan pengar.

Med egen häst kommer oundvikligen oförutsedda kostnader och framför allt om man delar sin ekonomi med någon som inte ens är intresserad av hästar kan det bli mycket tandgnissel.

Många saker kring hästen är otroligt dyra; en sadel kan idag kosta 50.000 (eller mer), ett släp det tredubbla, utrustning går sönder och behöver bytas ut.

Foder och strökostnaderna har skenat iväg rejält de senaste åren liksom kostnaden för veterinärvård.

Vill man ha hästen skodd av en seriös yrkesman och träna för en utbildad person som inte stoppar pengarna rakt ner i fickan kostar även detta.

Att leva på marginalerna är också vansinnigt som hästägare så vida man inte har ett säkert extrajobb som man kan ta när man vill.

2.Ett laid-back mindset där man har lätt(are) att förstå och acceptera att sjukdomar/ skador/ motgångar är en tyvärr naturlig del av att äga en häst främjar absolut hästägandet. Ingen häst förblir 100 % frisk under hela sin levnad och ingen häst presterar alltid på topp, vare sig på träning eller tävling.

Medan jag själv har haft en väldigt stor förmåga att skaka av mig motgångar på både träningar och tävlingar så är mitt mindset vad gäller häst-hälsa fullständigt fucked up och det har tyvärr inte heller blivit bättre med åren vilket man hade kunnat hoppas och tro.

Jag är fortfarande en domedagsprofet utan dess like, tror alltid det värsta och hela min värld rasar om min häst är sjuk. Jag kan inte tänka på något annat och blir en allmänt väldigt tråkig person att umgås med även om jag försöker att dölja mina känslor.

Jag har genom åren haft vänner och bekanta som jag verkligen avundats för deras mycket mer ”det löser sig”-inställning och vi har ibland nästan blivit ovänner när jag har tyckt att någon inte förstår vilket helvete jag gått igenom.

3.Partner som delar ens livsstil eller i alla fall har förståelse för den är verkligen bra att ha.

Jag har under mina många år med egen häst både varit singel i flera år och haft partners och att ibland känna totalt ointresse från partnern kring hur det har gått på en tävling eller efter ett veterinärbesök är ledsamt.

Att ha häst är för många en så stor del av vardagslivet att det blir jobbigt att ofta behöva försvara detta eller känna att ens partner hellre hade sett att man sålde hästen.

Har man barn kan detta ytterligare lägga sten på börda för som förälder vill man säkert kunna ge sitt barn så mycket som möjligt i både tid och sådant som kostar och då blir hästen en konkurrent i båda fallen.

Jag vet många som valt att sälja sin häst när de bildar familj och kan absolut förstå hur man resonerat.