Idag blev det, som synes, en skogstur för mig och Frenchie.
Mitt fokus var ”snabbt och ihop” vilket i detta fallet betydde något som Nina skällt på mig för:
Jag måste få snabbare reaktioner på min hjälpgivning vid tex galoppfattningarna- det ska räcka med en pyttehjälp och inte flera ”gnidande” och jag måste hålla ihop galoppen bättre och inte låta Frenchie bli lång för då blir bytena mycket sämre.
”Givetvis” har hon rätt vilket bevisades idag när jag fick jättefina byten när jag följde hennes instruktioner 🙂 .
Som ni ser på bilden rider jag nästan uteslutande på breda skogsvägar; det finns annars alla sorter i ”min” skog, både smala stigar rakt in bland träden och dessa där man även kan köra med bil.
Och jag har en tanke bakom mitt val och det är att lättare kunna hittas om jag skulle ramla av.
En bekant skrev nyligen på Facebook om hur hennes häst från ingenstans gick ner i ett slukhål vilket tack och lov slutade mer eller mindre med blotta förskräckelsen och 2 böjda bakskor men inte så mycket mer.
Men det kunde så klart ha gått långt värre och personen hade ändå sällskap som hade kunnat hjälpa till osv vilket jag nu nästan aldrig har.
