Onsdag- tappsko och hallon

Jag har i över en veckas tid nästan väntat på att Frenchie skulle tappa en framsko eftersom sömmarna har stuckit ut åt alla håll och kanter på båda.

Ingen skugga över världens bästa hovslagare utan jag ”anklagar” vädret som gjort att hovarna växt i rekordfart.

Och kanske hade Frenchie en kopia av min kalender eller så var det bara ett sammanträffande men han drog av sig en av skorna igår strax innan intaget, dvs kvällen innan ett planerat hovslagarbesök.

Som synes av bilderna är ordningen nu återställd på sko-fronten och både jag och Markus låter hälsa att vi inte uppskattar Frenchies försök att ”hjälpa till” med att ta av skorna.

Passet på utebanan idag gick bra och jag försökte tänka mycket på Ninas kloka ord att ”när det känns tungt i handen är det bakbenen som måste aktiveras mer”.

Ibland behöver i alla fall jag påminnas om det självklara och inte bara fastna i att liksom bara gilla det rådande läget utan att försöka förändra det när känslan inte är bra.

Det var inte bara dagens ridpass som gjorde mig glad; även åsynen av detta ynkliga hallon höjde mitt humör lite.

Jag köpte en hel del plantor den 22 juli och den 23 eller 24 juli hade dovhjortarna slitit itu/ ätit upp typ hälften.

Den dyrköpta läxan (att jag borde ha hägnat in hallonen) har resulterat i att jag nog inte lär få så många fler hallon än detta i år men jag lyckades rädda det mesta från fortsatt sabotage i alla fall.