De första månaderna jag ägde Frenchie skulle jag inte drömma om att rida ut i skogen på helgerna eftersom han var så oberäknelig och periodvis istadig.
Och ”min” skogs besöksfrekvens ser verkligen annorlunda ut på vardagarna vs helgen.
Vardag= öken/ öde ö
Helgdagar= potentiella vandrare, joggare, hundrastare, svamp och bärplockare, cyklister, mountainbikeåkare, fotografer, barnrastare, besökare från the Lodge som vill sträcka på benen, ungdomsgäng som vill fly storstan en stund och tja….ni fattar.
Numera är Frenchie som vilken häst som helst att rida ut vill jag påstå, han kan absolut titta till på saker men det är inte det där ”jag vägrar att röra mig framåt eftersom jag har sett ett gruskorn och vill hellre vara fastfrusen i marken eller gå bakåt om du insisterar”. Och nu vågar jag rida ut veckans alla dagar även om jag alltid är mer observant när det är lördag eller söndag.
Och tur var det för idag stötte vi på en kategori jag hittills inte märkt av i skogen och det är campare!
Bara kanske 10-20 meter från en smal skogsväg som vi oftast rider på hade någon i morse slagit upp ett tält, tänt en ganska rejäl brasa och dessutom släppt lös sin bjäbbiga chihuahua.
Om allt detta tyckte Frenchie inte och jag fick grabba ett rejält tag i tyglar och säkerhetshandtag medan jag ropade till de osynliga människorna (som jag anade var i tältet och fruktade skulle fara ut och skrämma Frenchie ännu mer) att de skulle sitta stilla men kalla på sin hund.
Tja, de satt säkert stilla för jag såg dom inte men hörde däremot deras fruktlösa inkallningsförsök på doggy som tack och lov nog var för rädd för att våga springa fram till oss utan bara vrålskällde, så mycket nu ett sådant lättviktsdjur kan låta.
Vi lyckades ta oss förbi både hund, eld och tält och kunde fortsätta vår tur och jag klappade om Frenchie och informerade honom om att han var en ”duktig pojke” ❤️! Kanske ingen grej för er men ett klart framsteg för oss!
Duktig häst och ryttare! Man häpnar över att folk inte är mer rädda om sina hundar. En liten chihuahua kan lätt gå åt vid möte med större hundar med dålig impulskontroll.
Du har helt rätt och nu har just Frenchie aldrig visat tendenser till att sparka efter tex Molly men det kan ju inte andra hundägare veta. Och hade han sparkat en chihuahua tex hade det nog inte varit mycket kvar av den….