Året som gått

Om jag ska försöka mig på någon form av sammanfattning av det gångna året så tycker jag till en början att det har gått väldigt snabbt. Jag kan inte förstå att jag snart har ägt Frenchie i 2 år!

Frenchie ja….

Om vi ska börja med honom och vad som hänt under 2023 så tycker jag att vi har utvecklats långsammare som ekipage än vad jag hade hoppats.

Jag hade som mål att tävla MSV B:5 under året men kände i höstas att vi inte var redo och jag ville inte ”starta för startandets skull” med troligen dåliga procent.

Jag hade planerat att träna lite mer intensivt under min väldigt långa sommarsemester men i stället hann Frenchie bli halt vilket för mig var både oförklarligt och gjorde att det kändes som att vi tog något steg tillbaka för efter hältan var det så klart inte bara att köra igång för fullt utan det blev x veckor med lugnare arbete.

Tävlingsmässigt hann vi få en del placeringar och vi vann t.o.m. två MSV B:2 där det för ovanlighetens skull deltog hela 9 ekipage den ena gången.

Man skulle kunna tro att jag skriver detta ironiskt men faktum är att många klasser jag startat har bestått av långt färre ekipage vilket jag tycker är väldigt, väldigt tråkigt och det gör ju också att det känns som lite ”inflation” vad gäller rosetterna. För i min värld ÄR det mer ”värt” att placera sig/ vinna om det är +20 startande än 3 stycken….

Under det gångna året har jag verkligen haft stenkoll på min ponny på grund av hans fånghistorik sommaren 2021 och fast jag trodde att vi hade klarat sommaren så fick han ett återfall i september och jag valde att ta bort honom, 26 år gammal.

Jag hade innerst inne hoppats att han skulle leva rätt många år till för han hade både superhovar och dito tänder men utan att brodera ut texten för mycket så tror jag att mitt beslut var det rätta.

Eftersom beslutet att ta bort Baltazar kom väldigt plötsligt ställdes jag inför ett enormt stort problem; att hitta en ny sällskapshäst omgående.

Jag trodde naivt nog att detta skulle vara hyfsat enkelt men long story short så var det precis tvärtom och de hästar jag hade att välja bland var typ en 2 årig travare eller ett 28 årigt halvblod….ungefär….

Jag samtyckte i ren desperation till att travaren Bibbi 17 år skulle komma; detta i tron att hon var runt 164 cm och lättfödd.

När hon kom, direkt från ett bete, fick jag en smärre chock då jag möttes av en minst 170 cm, jättemager häst med så rinnande ögon att hela huvudet var genomblött och som luktade så illa att jag knappt kunde stå nära henne.

Bilden ovan visar inte på långa vägar hur smal hon var och jag vågade inte ens fota henne så att det skulle synas av rädsla för folks kommentarer.

Ni som har följt bloggen hela hösten vet att Bibbi numera är hur fin som helst och jag tycker mycket om henne. Visst är hon väldigt mycket större än den c/d-ponny jag hade hoppats hitta som Baltazars ersättare men utifrån givna förutsättningar är jag jätteglad att hon är här.

Medan Henrik inte är det minsta intresserad av hästar tycker vi båda mycket om att resa och i somras var vi på en ”solsemester” i Portugal.

Vinterresan förlades till San Francisco och vi var jättenöjda med båda.

Vi vill gärna åka utomlands i alla fall 2 gånger om året och lyckades tack vare fina vänner som passade djuren genomföra resorna utan minsta problem. Ni som också har djur vet att det verkligen inte kan tas för givet…

Världens finaste hund besökte under året för första gången på 7 år (!) veterinären efter att en vildkatt hade klöst henne ovanför det ena ögat och det blev t.o.m. inläggning i 2 dagar innan vi fick hämta hem henne.

Annars är hon som alltid en utpräglad sommar-varelse precis som sin matte och vill as we speak mest ligga i soffan och sova. Vintertid är det tvångskommendering för att ens få ut henne några minuter som gäller men det är inte särskilt specifikt för henne utan så är många whippets.

Jag tycker fortsatt att Ryhus är paradiset på jorden och med allt jobb som vi i allmänhet och jag i synnerhet har lagt ner på mycket här de föregående åren så har vi inte genomfört några större projekt under året. Men bara att underhålla stall, ridhus, ridbana och framför allt alla gröna ytor kräver mycket tid och en del slit och det måste hållas efter ständigt.

Ja, detta var lite om det gångna året och man kan säkert av texten ana vad jag önskar av 2024.

Att vi alla ska få vara friska är tveklöst prio 1- så mycket kan jag säga utan tvekan!