Ni vet hålet jag skrev om i föregående inlägg (bilden ovan)?
Tja…as we speak är det igenfyllt som ni också kan se men jag misstänker att naturens krafter kommer att segra= nytt hål kommer att uppstå av den syndaflod av smältvatten som just nu dränker Ryhus.
Det är verkligen inte ofta jag inte släpper ut hästarna mer än någon timme och ännu mer sällan (1-2 gånger per år?) jag inte släpper ut dom ALLS men idag fick Frenchie faktiskt inte komma ut och Bibbi var ute i 1,5 timme medan jag pysslade med Frenchie och tömkörde honom i ridhuset.
Å ena sidan höll mitt samvete på att äta upp mig och å andra sidan var det som jag sa till min hovslagare som kom under förmiddagen; det hade varit såååå jäkla onödigt rent ut sagt om Frenchie skadade sig när jag innerst inne bedömde att risken var helt klart förhöjd idag.
Angående den påstådda risken rådde ren isgata här under förmiddagen OCH det regnade OCH det blåste. Isgata = skaderisk även med broddar och vädret= häst som mest står stilla och glor, kanske spänner sig, ingen egentlig vinst med utevistelse.
Sedan dess har det töat kopiöst pga 7 plusgrader så imorgon blir det förhoppningsvis mycket vettigare underlag i hagarna.
Så Frenchies motion bestod som sagt av tömkörning där han enbart fick jogga i trav, en hel del över dessa bommar:
Om herr Frank själv får välja ska man INTE trava ÖVER pinnar på marken utan helst ta en genväg men ägaren insisterade.
Efter denna lilla rastning kom Markus och Frenchie fick nya skor medan Bibbi bedömdes kunna stå och gå som hon är, dvs utan verkning.
Här har vi också haft något av en syndaflod idag, eller egentligen är det kanske bara ett ”vanligt” ösregn men det är så otroligt vattensjukt i markerna att betonggolvet i vår lada blir blött underifrån nu när det regnar… Jag är så trött på regn!
Trött, trött, trött på både regn, snö och is.