För mig finns det nog ingen bättre humörhöjare i vardagen än ett fint ridpass!
Så tack Frenchie för idag och liten klapp på axeln till mig själv som red fokuserat och bra.
Efteråt kändes det som ett litet vädermässigt andrum när jag släppte ut Frenchie i hagen.
Det har varit så många dagar med både stormar, ösregn, blötsnö och jag vet inte allt och mycket samtidigt dessutom. När det tex blåser rejält är det illa nog men om regnet dessutom vräker ner blir det femdubbelt värre tycker jag.
Så idag var jag tacksam över både uppehåll och att det var vindstilla. Och det börjar bli märkbart ljusare på eftermiddagarna- även detta ett stort plus.
Henrik och jag pratade om detta härom dagen; hur många fler timmar man ”får” på sommaren jämfört med vintern. När det är som värst blir det ju mörkt redan innan 16.00 och på sommaren kan det vara ljust 22.00- bara där har man ju 6 fler timmar som man kan göra något vettigt på utomhus.
Och nej; att gå runt med pannlampa vintertid är inte vad jag tycker är vettigt annat än möjligen korta stunder, framför allt inte om man dessutom ska vada i lera, balansera över isgator eller pulsa omkring i snö.
