Så skönt att ha haft några vårlika dagar nu; bakslag lär komma men nu ÄR våren på väg. Jag lovar.
Vi tränar på; inget nytt under solen där.
Måste berätta om en lite rolig grej i helgen.
Jag pratade med en 20 årig tjej som sa ”våra föräldrar lägger sig tidigt…de är GAMLA du vet….”.
Dumma Birgitta, som fyller 58 i oktober men tror att hon är max 40-45 kunde ju inte hålla foderluckan stängd utan var tvungen att be om trubbel och frågade…ja ni fattar….hur gamla föräldrarna är.
”Pappa är 60 och mamma är 56-57” sa den eländiga ungdomen.
”Jamen tack så mycket…jag är 57” sa jag med ett låtsasleende *ASG*.
Där fick jag….
Haha ja stark igenkänning på den var faktiskt en artikel i dagens DN om att vi generellt känner oss yngre än vad vi är. Jag fyller också 58 i oktober och min bästa ridkompis är blir 12 i september. Hon rider mitt sto ibland nu när hon är dräktig och fölar om två månader får hon även rida min fbl valack i ridhuset och jag hjälper henne. Hon är så duktig! Hänger med mig på träning och tävling och är till stor hjälp. När man har samma intresse så är ålder till stor del bara en siffra på ett papper.
Jag fattar inte att jag är så gammal som jag är. Känner mig som, typ 35-40…. Fast lite fegare är jag faktiskt. Eller är det vishet haha
Känner igen och instämmer i det mesta!
Inom ridning är eventuella åldersskillnader många gånger helt betydelselösa.
När jag var 26 hade jag en ”hästskötare”; en 13 årig tjej från ridskolan som åkte med mig på nästan alla träningar och tävlingar. Vi hade hur roligt som helst och träffas än idag.
Det var inte alls så att jag utanför hästeriet var barnslig eller umgicks med barn men i stallet var vi alla ”utan ålder”.
Min man påpekade härom dagen att vi fyller 58 (båda i oktober) och jag kan knappt ta in det. Nästan 60… Jag känner mig, ta i trä, mycket yngre och tycker att vissa i min ålder både är och ser ut som ”tanter”.