Sådär…då var jag tillbaka på Ryhus och kunde avlösa min fina vän Ida som var den som höll ställningarna här. Hon har hjälpt oss flera gånger förut och ”knows the drill” och hade dessutom instruktioner som hade gjort en romanboksförfattare avundsjuk att luta sig emot.
Men jag vill alltid underlätta för mina hästpassare, dels för att de ska känna att det är hyfsat enkelt att hjälpa mig och dels för att slippa få frågor under resorna (och det får jag aldrig …).
Bortsett från de sedvanliga stallsysslorna idag och en nästan en timme lång skogspromenad med Frenchie ägnade jag mig åt att försöka rensa upp lite gräs mellan stallet och gödselstacken.
Detta är ett never-ending arbete stora delar av året och hur många grästuvor jag än har ryckt upp med rötterna genom åren så kommer de tillbaka.
Jag ägnade också lite tid till att leta efter en flugmössa som Frenchie tyckte låg bättre i gräset än satt på hans huvud och hade turen att finna den väldigt snabbt i gräset som nu vajar ganska högt men gissningsvis tämligen näringslöst i hagarna.
