Igår visade jag stolt upp mina jordgubbar och idag är det salladens tur 🙂 .
Lyckades skritta ut i 50 minuter *halleluja* och det var sååå skönt att slippa att gå bredvid.
Minns ni inlägget för ett tag sedan där vi diskuterade vad som kännetecknar en bra tränare?
Jag hyllar ju Nina högt och lågt och en sak som jag uppskattar med henne är hennes engagemang även utanför träningarna.
De gånger Vicke eller Frenchie varit skadade har hon hört av sig, stöttat, tröstat och peppat och nu är inget undantag.
Nina ringde mig senast idag och har gjort så med ca en veckas mellanrum för att höra hur det är och hur allting fortskrider.
Och inte för att jag tycker att detta är något en tränare måste göra men det uppskattas i alla fall av mig enormt.
