Månadsarkiv: juli 2024

Förtroendeträning

Nu när jag har semester och mer fritid än de flesta har jag börjat lägga lite tid på att borsta Bibbi i hagen och härom dagen klippte jag t.o.m. hennes man där!

Redan när hon kom till Ryhus i september förra året visade hon tydligt att ”du kan leda mig med bara ett grimskaft runt halsen till evigheten och tillbaka men rör du täcket eller mina ben i hagen kommer jag att springa och du kommer aldrig att få tag i mig”. Typ.

Jag har inte brytt mig speciellt mycket om detta eftersom det enda som är viktigt för mig är just att hon kan vistas okomplicerat i hagen och tas in och ut ur densamma lätt. Och i boxen och stallgången är hon snäll.

Frenchie skulle man kunna byta 5 täcken på i orkan och snöstorm lös ute i hagen men om Bibbi inte finner sig i samma hantering är rätt så egalt tycker jag.

ATT hon är som hon är kan jag bara spekulera i; en del hästar gillar helt enkelt inte när man ”pillar” på dom hur som helst och framför allt när de är lösa men jag gissar att det också kan ha med hennes tidigare liv att göra.

Titta på denna bilden! Så ser Bibbi ut över hela kroppen, dvs hon är full av små ärr efter vad jag måste anta är andra hästars tänder och hovar.

Ägaren har sagt att hon är låg i rang och om hon ständigt fått större eller mindre tjuvnyp är det kanske inte så konstigt om hon inte tycker om att man tar på henne utomhus?

Men som jag skrev i början av texten är hon numera så snäll att jag både kan borsta henne och klippa manen i hagen. Att klippa hovskägget är fortfarande ”absolut inte” enligt Queen B och vill man spraya henne med flugspray måste man hålla i hennes flugmössan men över lag tycker jag absolut att hon är sitt bästa jag numera ❤️!

Tisdag- ny dag, ny hage

Idag har min käre hovslagare Marcus varit här för att sko Frenchie och innan dess hann jag ”bygga” en ny hage åt Frenchie i en annan del av Ryhus.

Och det slog mig när jag en stund senare tittade till honom där att det ändå en himla tur att jag inte har honom uppstallad hos någon annan just nu.

Nu kan jag verkligen göra som JAG vill; bygga hagar där jag vill, anpassa dom efter var jag har Bibbi, ta in och ut Frenchie utifrån vädret (jag försöker ha honom ute som vanligt, dvs ca 7-19) osv.

Hade jag stått uppstallad hade jag fått anpassa mig efter stallkamrater och en stallägare som kanske varken hade ytor där man kan göra hagar eller ens…ärligt talat…någon lust….att ackommodera just kinkiga Birgitta och hennes bortklemade häst.

I ett stall jag hade häst hade vi rejäla sjukhagar men där hade Frenchie fått stå på grus i, som nu, sol och med surrande insekter = ingenstans att komma undan och ingenting att äta (vi fick inte lägga ut foder i hagarna i detta stallet).

Som jag skrev igår gäller det nu bara att min ögonsten fortsätter att respektera de klena eltrådarna utan ström och inte får för sig att rymma.

Knäpp-Bibbi

Att ”smaken är som baken” gäller verkligen inte bara människor utan jag ser det ofta på tex mina hästar.

Fast jag måste ändå säga att Bibbi är märklig 🙂 !

Medan Frenchie kastar sig över även sura/ inte helt mogna äpplen och tar dom före kraftfodret så lämnar Bibbi oftast kvar de 2 äpplena jag lägger i hennes krubba på kvällen.

Någon enstaka gång äter hon upp båda, ibland tar hon en tugga av något och lämnar resten men som sagt så är det vanligaste att hon inte rör dom.

Däremot kastar hon sig glatt över de pelleterade mineralerna som matgamen Frenchie som stoppar typ allt som läggs i krubban i gapet var extremt misstänksam mot initialt och åt med stor tvekan….

Måndag- våra dagar

Frenchies konvalescens ser just nu ut enligt följande:

Jag flyttar hans provisoriska hage flera gånger om dagen så att han alltid kan hålla sig sysselsatt med att beta och jag mockar den också hela tiden för att inte locka dit insekter som också kan störa.

Bibbi är en stjärna som alltid och går i sin egen hage men nära honom och hon är ju alltid stillsam så hon utgör ingen risk att dra igång honom.

Frenchie själv har ärligt talat varit stillheten själv ända sedan han blev halt vilket han förvisso var även innan dess men då fick han ju daglig motion. Fingers crossed att han fortsätter att hålla sig både lugn och respekterar sin ”hage” som han ärligt talat hade kunnat ta sig ur hur enkelt som helst.

Hans ben håller långsamt på att bli bättre vad gäller svullnaden, också detta helt enligt vad jag förväntade mig utifrån de skrifter jag läst om medlet han behandlats med.

Om man skulle bedöma benets svullnad enligt en 10-gradig skala där 10 är ”rejäl och stenhård svullnad över hela skenbenet dag 1 efter injektion skulle jag säga att benet de 2 därpå följande dagarna bara minskade i svullnad marginellt till grad 8-9 men nu är det nog nere på 5, kanske t.o.m. 4.

Förutom hagvistelsen är det max 10 minuters promenad vid hand som gäller och den utför vi i ridhuset.

Själv har jag semester (Henrik jobbar) och har hur mycket tid som helst på att lägga på tex min gödselstack *ASG* och andra lika spännande sysslor.

Tråkigaste sysslan, del 2

En sak jag hade hoppats slippa att ägna mig åt så länge vi bor på Ryhus är att handbeta hästar.

Nu är det ju som det är med Frenchie men gud vad jag tycker att handbetning är tråkigt.

Jag har gjort det i fler timmar jag vill minnas när jag stod på ridskolan där vi bara hade gräshagar och det var bara för att jag ville värna om min häst så gott jag kunde och inget annat.

Då fanns det inte ens mobiler som man kunde fördriva tiden med utan man stod bara och glodde på sin betande häst medan tiden gick. Rys…

Ibland tog jag med en sax och klippte gräs medan hästen betade så att det blev lite extra i boxen men som sagt; jag kan nästan inte tänka mig något tråkigare i hästsammanhang.

Hunden som ”försvann”

Sedan någon vecka tillbaka har det florerat massor av inlägg på sociala medier om assistanshunden Essie som försvunnit/ blivit stulen. En stor penningbelöning är utfäst.

Jag har hela tiden undrat vem som kan göra något sådant; ta en hund från någon som verkligen behöver den?

Ungefär som att sno någons glasögon eller en blind persons käpp….

Och även om man inte förstod att det var en assistanshund när man stal den så kan man nog inte ha undgått skriverierna därefter eller löftet om den stora belöningen.

Efter att ha läst nedanstående inlägg från pappan till tjejen som hade assistanshunden ser JAG saken i ett helt annat ljus; någon har RÄDDAT det stackars djuret! Eller var tänker ni?

Själv fick jag ont i magen å hundens vägnar innan jag ens läst färdigt inlägget nedan!

”Kommentar till artikel i dagens Enköpingsposten.

Vi föräldrar driver inget assistansbolag utan vi anlitar ett externt bolag för assistansen.
Amanda har personlig assistans 40h per dygn med dubbel bemanning dagtid 7-23.
Vi föräldrar bor inte i vårat hus sedan 1 år och 8 månader sedan utan Amanda bor i vårt hus själv med din personal i väntan på sitt nya boende där både hund och katt skall följa med till.
Föräldrarna har aldrig förbjudit personalen att kontakta Länsstyrelsen, detta är något vi i familjen inte visste att man kunde/skulle göra. Vi har blivit informerade om att kontakta Hundhjälpen i Uppsala om någonting uppstår som vi behöver hjälp med eller oroar oss för.
Kontakt har skett flertalet gånger med Johanna Strandh då vi haft frågor kring Essie och svårigheter vi har stött på.
Amanda är i vissa avseenden som ett litet barn och en av de viktigaste uppgifterna assistenterna har är att ligga steget före och hjälpa till att ta undan Essie om Amanda är lite irriterad så att det ALDRIG går ut över Essie, detta finns sedan länge i personalens instruktioner som assistenterna skall följa. Dessvärre har tidigare anställda misskött sitt arbete och därav fått lämna men några avvikelserapporteringar till företaget om att Essie skulle fara illa existerar inte till dags datum.
Informationen till personalen om att Essie är en så pass stabil hund att hon aldrig skulle säga ifrån trots att hon blir slagen nästan till död, är korrekt men tagen ur sin kontext då det just på grund av detta är extremt viktigt att personalen snabbt tar undan Essie innan något händer Essie.
Det stämmer att om Amanda mår dåligt kan hon bli hårdhänt och därför är det extra viktigt för personalen att ta undan Essie. Amanda har inte slagit/ sparkat eller skadat Essie. Detta är enbart förtal av de tidigare anställda och har polisanmälts.
När Amanda leker gör hon det ibland som en 4 åring helt enligt hennes diagnos som personalen skall hjälpa henne i den situationen, någon anmälan om att Essie skulle blivit misshandlad finns inte i företagets avvikelsesystem. Personalen skall alltid hjälpa Amanda att ta bra beslut och göra rätt saker.
Om personalen tvingat Essie ligga i gassande sol när Amanda badar har personalen gjort fel, även detta skall rapporters så att det inte händer igen men någon sådan avvikelse finns inte. Om det är sol finns det ett skuggtält med kylmatta personalen skall sätta upp enligt instruktion.
Essie sitter i en cykelvagn för hundar som är godkänd av Johanna Strandh på hundhjälpen när de är ute och cyklar. Essie pep endast de första turerna och det går idag mycket bra. Vi har gjort allt enligt instruktioner från Johanna på Hundhjälpen.
När Amanda skriker/ höjer rösten och Essie blir rädd skall hon INTE tvingas tillbaka utan tas undan en liten stund tills det har lagt sig, om personal tvingat Essie tillbaka under ett aggressionsutbrott är detta ett tjänstefel och skall rapporteras till företaget via avvikelser, några sådana avvikelser existerar dock inte.
Att Amanda skulle slå Essie med leksaker är felaktigt och några sådana rapporter finns heller inte, att Amanda lekt hårdhänt när hon är en 4 åring har hänt men då har personal hjälpt Amanda vilket är korrekt förhållningssätt. Det har dock aldrig varit något alvarligt att avvikelse rapporterats.
Essie får alla dagar i veckan korrekt motion/ promenad helt enligt instruktioner från Johanna på Hundhjälpen. Det har dock rapporterats ett fåtal gånger (6ggr sedan leverans) att Essie inte kommit ut på korrekt promenad då Amanda inte kommit ut eller att vi som föräldrar varit bortresta den dagen och inte haft möjlighet att ta ut henne. Dessa dagar fanns inget annat val att låta Essie gå på tomten om personalen själva inte lyckas motivera till en promenad. Vi har aldrig givit ett godkännande att endast låta Essie gå på tomten då hon skall ha korrekt motion och träning varje dag. Om personal inte lyckats komma ut med Amanda på promenad senast klockan 18.00 skall de kontakta Charlotte som då kommer och tar ut Essie på långpromenad helt enligt personalens instruktioner.
Om Essie är med Amanda inne i badrummet och de befarar att någonting sker med Essie skall personal genast ingripa för att hjälpa Amanda göra rätt i den situationen vilket är helt enligt instruktion, skulle de inte kunna det måste avvikelse rapporteras men någon sådan finns inte.
Essie har vid ett tillfälle blivit sparkad av Amanda i aggression. Vi informerade Johanna och vidtog åtgärder så det aldrig skulle hända igen. Återigen ska personalen jobba förebyggande och aldrig låta Essie vara kvar hos Amanda om hon visar minsta tecken på att bli arg på Essie. Emellertid har det hänt att Essie varit busig när Amanda gungat och kommit för nära och där med blivit puttad med gungan för att Amanda inte kunnat stanna, eller att dom sparkat fotboll och Essie kommit nära, men aldrig någonsin igen gjort henne illa i aggression. Om så varit fallet att personalen sett detta så skall de som alltid hjälpa till i den situationen, om personalen sett Essie blivit sparkad skulle de omgående rapporterat detta till oss föräldrar samt skrivit avvikelse men någon sådan rapport eller avvikelse finns inte.
Att jag ”pappan” tvångs håller hunden och klipper klorna och klipper så det blöder är helt fel. Denna metod visades dock av Johanna på hundhjälpen vilket vi inte tyckte kändes okej och vi inte kan klippa klor, därför har Mias Trim & Djurbutik Enköping klippt Essies klor varannan vecka sedan leverans, de är mycket kompetenta och har aldrig skadat Essie.
Vi har aldrig sagt att Essie inte har känslor och skall ses som en rullstol. Budskapet är att en Assistanshund inte är som en vanlig sällskapshund utan ett hjälpmedel för Amanda (likt en rullstol) detta innebär också att personal inte får kela och mysa med Essie utan det får endast Amanda göra. Det är alltid viktigt att ge Essie uppmärksamhet så hon känner sig sedd och önskad i alla situationer även om personal måste ta över Essie för en stund. När Amanda nekas ta med Essie på ett ställe, ex affär, kyrkan eller dylikt har vi informerat personalen att förklara att Essie är ett hjälpmedel och likväl som man inte nekar någon som sitter i rullstol att ta med sig sin rullstol i affären så ska man heller inte neka Amanda att ta med sin assistanshund.
Leveransdokumentationen är något varje anställd skriver under på att de läser och dessa finns inplastade för att kunna tas med varje dag om osäkerhet finns. All dokumentation skall läsas varje månad av personalen (krav från företaget) och mycket riktigt skall personal skydda Essie om en situation uppstår.
All dokumentation Johanna har skickat har vi delat med personalen. Det är den dokumentationen som dom ska jobba efter. Vi har haft en enorm frustration på att personalen inte gjort det dom ska i jobbet med Amanda och Essie. Vi har signeringslistor där vi kan visa att det jobbats otroligt bristfälligt med de kommandon och träningar som dagligen ska göras i arbetet för Amanda och Essie. Företaget som vi har för Amandas assistans har varit med oss i denna kamp att försöka få till arbetet. Många har fått lämna på grund av att dom brustit i detta.
Förtalet om fysisk och psykisk misshandel är något jag tror vi redan talat om ovan i detta brev och det har polisanmälts. Essie har inte Misshandlats hemma eller ute bland folk, Amanda är ute en hel del och det är personalens uppgift att motivera henne till att komma ut.
Vi i familjen har inte blivit kontaktade av hundhjälpen utan vi fick reda på att Johanna fått in anmälan när jag kontaktade henne om att Essie blivit stulen. Någon har också poängterat att misshandlad hund inte försvarar sig utan de flyr…
Tyvärr är det flertalet assistenter som fått lämna sin tjänst eller valt att säga upp sig då de fått vetskap om att de skall få lämna företaget. Denna anmälan inkom samma dag som en personal fick reda på att hon skall få sparken. Intervjuade personer är tyvärr tidigare anställda som fått sparken av en anledning och dessutom närmaste vänner med den som fick lämna detta datum.
Amanda älskar sin hund mest av allt. Hon ger hunden så otroligt mycket kärlek. Hon har alltid haft ett stort närhetsbehov, och att kunna ha Essie vid sin sida alla dagar i veckan har varit ett enormt stöd, och vi ser hur det strålar om henne när hon får Essies kärlek. Att Essie får följa med på jobbiga läkarbesök mm är en enorm hjälp. Som hon uttrycker det själv nu, så har hennes hjärta gått i 1000 bitar, när Essie inte längre finns vid hennes sida.

Hälsningar Patrik Ölmeborg 0702-68 65 98”

Fredag- dag 3 av 3

Idag var sista dagen med boxvila och ska man vara helt korrekt så har Frenchie inte stått i boxen non-stop i 72 timmar utan han var ute och betade en liten stund både igår kväll och i morse, helt i samråd med veterinär.

Och i eftermiddags blev det dags för detta:

Jag har gjort en sjukhage i Frenchies befintliga hage och var ganska nervös när jag släppte in honom i den.

Hade han velat hade han väldigt lätt kunnat bryta sig igenom den eller hoppa över men han har ta i trä bara stått och betat de 3 timmarna han gick där.

Jag har övervakat honom konstant så det är tur att jag bor här när tiden förhoppningsvis ska utökas imorgon.

Benet är fortsatt svullet, mikroskopiskt mindre än igår men jag har läst att det kan ta tid och sådana svullnader behöver oftast trav och galopp för att gå ner så jag sitter lugnt i båten än så länge.

Jag har 2 många år gamla flugtäcken som jag inte kan minnas när jag använde senast eftersom jag tycker att mina hästar redan har täcke merparten av året men nu var det skönt att ta fram det ena.

Med en häst som står på en så begränsad yta och inte kan undkomma insekter på samma vis som på 1,5 hektar och som dessutom inte får bli upprörd gäller det att ta till alla till buds stående medel.

Tråkigaste sysslan, del 1

Eget beröm luktar måhända illa men om jag får säga det själv så håller jag en jäkla ordning på Ryhus både inom och utomhus.

Jag lägger mååååånga timmar i veckan på att städa, rengöra, rensa, klippa, laga…ja, ni vet….allt som kommer med att bo på en gård.

Men en sak slarvar jag med för det är sååååå tråkigt och det är ogräsrensning.

Vi har tack och lov inte har många ytor som behöver denna typ av rensning men framför boningshuset i singeln kan det dyka upp ovälkomna strån och på uppfarten till stallet likaså.

Och kolla på den vänstra delen av bilden hur jag har låtit den sistnämnda ytan förfalla.

Och när det har gått så långt så får man lägga desto mer tid på att återställa ordningen i alla fall hyfsat. Mycket tråkig syssla men vad ska man göra (jo jag vet att man kan försöka salta eller hälla ättika över skiten)?

När min vän Ida passade gården och hästarna när vi var i Marbella rensade hon frivilligt singeln framför huset från ogräs och påstod att hon tyckte det var rogivande!?!?

Jag önskar att hon bodde närmare och ville hälsa på ofta *ASG*!

Torsdag- dag 2 av 3

I morse ringde jag kliniken för att diskutera och rådgöra med veterinären eftersom Frenchies ben var tjockt när jag tog av bandaget på kvällen igår.

I hemgångsråden stod det att man skulle kontakta om hästen uppvisade svullnad, feber eller hälta och även om Frenchie såg/ ser ohalt ut så var och är skenbenet tjockt, se bilden.

Om man läser om HorStem på nätet, i både FASS och andra skrifter så ÄR svullnad en mycket vanlig reaktion (nästan alla hästar får den är min tolkning) och även kraftig hälta kan uppstå men vara övergående. Så ganska tråkiga biverkningar som man som djurägare kan bli rädd av så det var tur att jag var påläst och beredd.

Vid samtal idag tyckte veterinären att jag kunde promenera med Frenchie några minuter så han har stått utanför stallet och betat lite.

Han får även Metacam och ska ha det över helgen.

Annars tycker jag att boxvilan går bra och båda djuren håller sig lugna.