Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Tror ni att jag hann bli livrädd när jag såg Bibbi som på bilden ovan?
Det var till att börja med tur att det var Bibbi och inte Frenchie för hade det varit den sistnämnde hade jag hunnit segna ihop i en hjärtattack innan jag tog fotot/ hann kolla vad som stod på.
Jag har aldrig sett någon av hästarna ligga ner och vila ens i boxarna (!) och än mindre i hagen så att Bibbi vågade göra det tolkar jag som att hon verkligen kände sig trygg. Men eftersom jag är så sjåpig så hann jag bli rädd innan jag såg att hon betade samtidigt som hon låg ner 🙂 .
Och strax därpå var allt som vanligt igen:
Och ja; jag gör faktiskt skillnad på hästarna….sorry!
Till att börja med är Frenchie redan ”skadad” och veterinären påtalade att han måste röra sig tillräckligt för att inte bli förstoppad (det tycker jag att han gör) och sedan är han både yngre och framför allt min egen häst.
Så klart vore det förfärligt om något hände Bibbi men tja…så känner jag….
Jag kör ganska ofta förbi en hage där det går 5-10 hästar och där stora delar av hagen är helt översållad av stånds. Det ser ut som att man ”odlar stånds” typ.
Då övriga delar av hagen ser ut att bestå av ganska klent gräs och hästarna är ”många” kan jag inte låta bli att undra hur den/ de som har hagen tänker.
Nu ska det förvisso till tämligen enorma mängder stånds för att en häst ska bli förgiftad av växten men ändå….
Att jag själv försöker rycka bort alla plantor jag ser i mina hagar handlar långt mindre om att jag är rädd för förgiftning utan det är den enorma spridningen jag ser som det största hotet.
Jag tycker redan att det är väldigt ansträngande och tidsödande att rensa bort stånds och skulle det bli meterhöga buskage som på bilden tex….ja, jag vet ärligt talat inte vad jag skulle ha gjort.
För det är det jag gissar har hänt i en del fall där stånds växer; att den som äger/ nyttjar marken helt enkelt har gett upp!
Och då måste följdfrågan bli; hur ska detta sluta?
Kommer stånds att fullständigt ta över i vissa delar av Sverige?
Jag ser den redan överallt på landsbygden, i vägrenar framför allt men även i hagar, på ängar och jag har t.o.m. hittat enstaka plantor i vår trädgård. Ingen rolig utveckling!
Förra året var, om inte som 2018, så inte de goda skördarnas år generellt i Skåne.
Det var små skördar, höga priser, svårt att hitta bra/ tillräckligt med foder för många.
I år verkar det mycket ljusare och jag har nog inte läst ett enda desperat inlägg från hästägare som letar efter stråfoder febrilt.
Jag har fått tag på både småbalshö som jag fodrar med just nu och hösilage inför hösten och fram till nästa sommar- nu väntar jag bara på att balarna ska köras in i min fd lösdrift.
Hur ser det ut för er del? Märker ni skillnad mot förra året? Betalar ni samma pris i år som förra året eller mer/ mindre?
Att hästar kan skada sig på alla möjliga vis vet alla som någon gång ägt dessa djur.
Detta läste jag på nätet nyligen:
Dramatik Grannen ringde mig hysteriskt, deras häst på bete hade fått tag på en gäddkrok som fastnat i munnen och hästen var hysterisk. Veterinär hade försökt få i hästen lugnande men hästen slet sig. Jag kom med regnkläder åt dem för det regnade och de väntade på veterinär med blåsrör. Faktiskt löste sig problemet och hästen lyckades själv få bort kroken ur munnen genom att ruska huvudet. I Skåne finns det åtminstone en veterinär med blåsrör, Tysklind som håller till i MunkaLjungby. Tror det är bra att veta vid krissituationer. ( även han som har betet hade både gevär och blåsrör samt komptens, men inget bedövningsmedel). Har ni koll på vilken veterinär som har blåsrör?
Hur fick hästen kroken i munnen? Jo några killar var o fiskade i den stora sjön på betet, de gick ut med sina spön och lämnade fiskeväskan stängd på land. Två unghingstar såg lådan och lekte med den, en bet tag i den och galopperade iväg då öppnades lådan och kasten ramlade ut. Då kom en tredje häst och såg kastet och undersökte det med mulen. Maximal otur.och hästen mår bra.
Igår körde jag och hämtade ett lass spån till Frenchie (Bibbi står på halm) och funderade då på det här med strökostnad.
Sist jag betalade för strö var för ungefär 4,5 år sedan och då kunde man köpa en säck spånpellets för 50 kronor.
Därefter skenade kostnaden för spån och spånpellets rejält och kostade sist jag kollade ungefär det dubbla.
Småbalshalm vet jag att många idag säljer för 15-20 kronor balen.
Dagens frågor:
Vad kostar strö er per månad eller ingår det i stallhyran?
Vad strör ni med? Har de ökade priserna påverkat ert val av strö?
Att jag har en häst på halm och en på spån beror på olika faktorer.
Hade någon kört hit med spånet gratis hade båda fått stå på spån men som det är idag så måste jag själv både lasta det i storsäckar ur en container och köra hem det och det tar ju lite tid, är en aning tungt och kostar bensin till och från Malmö.
Halmen kan jag få hemkörd gratis = ingen ansträngning för mig men å andra sidan är det mer skrymmande på min ganska lilla gödselstack.
Så mig passar det bäst att ha Frenchie på spån och Bibbi på halm; båda är renliga tack och lov och rör inte runt sina bajshögar speciellt mycket.
Att man ”av barn och fulla får höra sanningen” har jag aldrig betvivlat 🙂 förrän möjligen nu…..
Fick höra av Henriks son att barnbarnet (på bilden på promenad med Henke och Molly för 2 veckor sedan) på fråga vad han önskade sig i födelsedagspresent hade svarat….ja, ni kan inte gissa om ni hade fått en miljon försök på er och inte jag heller:
”Birgittas hår !?!!?”
Varifrån gossen (som själv har ett fantastiskt hår) har fått detta ifrån är fullkomligt obegripligt för både mig och Henrik och jag frågade även hans föräldrar om de kanske kände någon annan Birgitta också men icke!?!
Vi får väl se om detta mysterium någonsin blir uppklarat *ASG*!
Nej, vem tusen kan avverka ett stallbesök på nolltid och vill man det ens?
Jag tycker oftast att det är väldigt rogivande att gå och pyssla i stallet men fattar ju att alla inte har tid att gå och dra benen efter sig.
Men som mitt liv ser ut just nu skulle jag lätt kunna ”arbeta halvtid” med mitt stall, ridhus, ridbana och allt som växer och om jag rider är jag aldrig i stallet under 3 timmar. Men då pysslar jag med en hel del som andra inte hade prioriterat.
Fast jag minns ett stall jag stod i ett kort tag där jag, trots att jag höll en normal arbetstakt var hemifrån i minst 3 timmar och DET kändes ohållbart med en häst. Men där var allting så svårjobbat och opraktiskt på så många vis så det var inte ett nöje alls utan fick mig bara att vilja flytta (vilket jag också gjorde).
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer