Ett av mina favoritfoton på Frenchie!
Idag slog jag två flugor i en smäll: jag passade på att åka och vaccinera Frenchie direkt efter träningen för Nina medan han ändå stod i släpet så att säga. Jag behövde inte ens lasta ur honom utan han fick sin lilla spruta i släpet.
Träningen gick jättebra och nu tränar vi på samma saker som innan Frenchie blev halt; skolor, vanliga byten och seriebyten, bakdelsvändningar osv.
Jag är jätterädd att hältan ska komma tillbaka men försöker ändå njuta av varje pass.
Förstår att Birgitta 12 år älskar bilden speciellt som sötnosen har på sig en teddygrimma. Sånt gillar ’småflickor’.
Menar inte att vara elak. Håller på
Likadant med min älskade hund Elliot som jag har flera 1000 kort på när han är söt !!
Men håller med om att Frenchie nog är den både sötaste och finaste hästen du någonsin haft ❤️ !!
Håller tummarna för att Frenchie är botad från denna hälta för gott. Min Elliot är ’botad’ från sin skelettcancer MEN min hjärna letar nya tecken hela tiden. Misstänker du är likadan. Att man ska leva bara i nuet fungerar sådär?!!
Ja jag försöker verkligen vara tacksam över att jag ens kan rida på Frenchie helt som vanligt nu. Varje dag är en gåva!
Ibland är det otroligt svårt att släppa oron för allt som kan gå fel.
Men med åren har jag allt mer insett att livet är på tok för kort för att slösa bort på oro över sådant som ”kanske” kommer att hända.
Man brukar dessutom oro sig för fel saker. Ofta händer någonting helt annat som man inte har tänkt på.
Det gäller verkligen att försöka njuta av allt som är positivt just nu.
Tids nog kommer någonting eländigt att hända oavsett om man oroar sig eller inte.
I sak har du tusen procent rätt!
Tom jag som kan oroa ihjäl mig kring allt möjligt hade inte varit så orolig om Frenchie ”bara” haft en vanlig kotledsinflammation. De sprutar man och sedan är hästen frisk. Typ. Och man kan göra det många gånger rent krasst.
Men detta som Frenchie har ådragit sig är en kronisk ledbroskskada och artros så det kan aldrig läka- bara hållas i schack eller förvärras.
Och allt jag läst om stamcellsbehandling säger att hälta oftast kommer tillbaka och tyvärr rätt snabbt (från några månader till 2 år).
Så i vårt fall känns det inte som frågan är OM Frenchie blir halt igen utan NÄR.
Ridmässigt är jag faktiskt inte orolig alls- jag kan rida väldigt lite och ändå hålla honom ”fin” men vad han gör i hagen kan jag inte styra och det är där han kommer att skada sig igen- det är jag fullständigt övertygad om.
Men jag har gärna fel och försöker vara glad för varje fin dag med denna underbara häst ❤️.
F är söt som socker på den bilden!
Ja, passa på att njut av varje pass, så härligt att höra att ni är ”på banan” igen med träningar och allt.
❤️