Får ni också aha-upplevelser ibland när ni rider?

Vad gör ni i så fall av dessa så att säga? Kommer ni ihåg dom för all evighet eller faller de i glömska direkt/ snart/ efter x tid?

Jag har börjat skriva upp mina på min whiteboard i stallet för annars kan jag faktiskt glömma bort även riktigt bra grejer.

Och nej, Frenchie ska inte vara högerställd i bytet till vänster; jag ska bara tänka ”högerställd” så blir han de facto rak eftersom jag gärna omedvetet har honom vänsterställd.

Många verkar ha ett schabrak-beroende.

I sak kan jag förstå det för det finns många snygga men jag är själv för snål och vill inte heller ha en massa grejer som bara ligger.

För ärligt talat; hur ofta använder man +10 schabrak till EN häst?

Jag tvättar i alla fall oftare än så för jag vill inte heller ha smutsiga saker liggande. Och jag behöver inte smyga med är jag tvättar hästgrejer i vår maskin:

Hur många schabrak har ni?

Och har ni även en massa täcken?

Medan jag faktiskt har mindre än 10 schabrak och inte har köpt något nytt på många år så har jag rätt många täcken.

Dels efter min ponny och framför allt eftersom jag har fått massor av täcken gratis (fd stallkamrat som slutade med hästar).

Så jag lär inte behöva köpa några täcken under överskådlig tid så länge jag har de hästar jag har utan nu är det bara att slita på mitt befintliga lager.

Nu när jag sträck-kollar på Yellowstone slås jag av en grej som jag även sett i många westernfilmer genom åren; en ryttare som kommer till sin sadlade och uppbundna häst, hoppar upp och galopperar iväg över vidderna- helt utan uppvärmning (läs; genom att skritta).

Ni som kan något om westerhästar/ridning; gör man verkligen så IRL generellt?

Jag är numera, efter Frenchies skada MYCKET noga med att skritta fram i 20 minuter hur tråkigt jag tycker att det är och det tycker jag verkligen.

Jag har aldrig roats av just framskrittningen inför ett dressyrpass och kunde förr börja trava efter 10 minuter men nu vill jag verkligen känna att jag gjort allt för att försöka hålla Frenchie fräsch och skritten och pauser under passen är en del i detta.

Som en bloggläsare påpekade är det givetvis inte optimalt att yttra sig om Fjällryttaren efter att bara ha sett korta klipp och läst hundratals kommentarer på nätet.

Men efter att ha sett hela filmen så vidhåller jag min åsikt- Oskar, hur charmig han än må vara har enligt MIG utsatt sin häst för verkligen onödiga risker och borde ha planerat sin ritt bättre.

Själva ”projektet” som sådant, dvs att genomföra en långritt, är utan tvekan ett äventyr som många hade velat uppleva med sin kanske bästa vän…det säger jag absolut inget om.

Men den storslagna naturen som kuliss hjälper inte mig i alla fall för jag hade aldrig i livet ridit eller ens lett någon av mina hästar genom delar av den terräng som visades.

Att vandra över ett gigantiskt ”stenröse” eller vad jag ska kalla det där varje feltramp kan inbära stor skada (vilket Oskar själv säger men ändå inte bryr sig) no way!!!

Att se hästen kämpa med packning på ryggen när den hade gått ner sig i sankmark gjorde också ont i hjärtat.

Men…jag är måhända för blödig i vissa sammanhang?

Jag vill ändå påstå att detta ekipage kom undan med blotta förskräckelsen och ett gigantiskt mått TUR rent ut sagt; hästen kunde lika gärna ha dragit på sig allvarliga skador eller t.o.m. behövt avlivas pga ett benbrott.

Men nu har i alla fall Oskar ett minne för livet och att han älskar sin häst fast han enligt mig är rätt naiv råder det nog inga tvivel om.

Och som jag redan har påpekat, de flesta av oss med hästar gör allt möjligt med våra djur av rent egoistiska skäl och för mig är Oskar inget undantag. Han gör det bara i en vackrare miljö än i ett ridhus….

Idag, efter mitt morgonpass i ridhuset fick jag ställa in båda hästarna i stallet i stället för att släppa ut dom i hagen.

Det skulle vara jakt kring Ryhus och jag ombads för en gångs skull att hålla hästarna inne i 2 timmar eftersom jakten riskerade att gå för nära mina hagar.

Och med tanke på hästar som tidigare skjutits ihjäl av jägare (inte här dock) samt att jag vill ha ett bra samarbete med våra så fick det bli så.

Jag passade på att ställa upp Bibbi på stallgången och pyssla med henne vilket hon verkar tycka om.

Jag tog också några kort och ja…jag är måhända partisk men nog är hon fin för att vara 19 år och totalt otränad sedan tidernas begynnelse ❤️?

Har ni sett Fjällryttaren och/ eller läst den massiva debatten om den?

Jag har av olika anledningar valt att inte se den men har läst några hundra av de tusentals inlägg som just nu florerar på Facebook.

Och låt mig börja med att säga att jag finner det väldigt intressant att åsikterna bland även hästmänniskor, dvs inte naiva lekmän som inte vet fram och bak på detta djurslag, går extremt vitt isär på ett sätt jag sällan upplevt tidigare.

Medan tex Helgstrand-debatten för något år sedan i en absolut övervägande majoritet bestod av fördömanden i olika grad så läser jag diametralt olika åsikter om Fjällryttaren!

Hälften uttrycker olika former av beundran, de ser ett fantastiskt samspel mellan häst och ryttare, de menar att detta är sant horsemanship osv medan den annars halvan anser att ryttaren utsatt hästen för onödiga risker, tagit ifrån den möjligheten att socialisera med artfränder under nästan 2 månader, enbart tänkt på sig själv medan hästen inte alls verkat må bra utan snarare visat på en form av inlärd hjälplöshet (och stundtals utmattning).

En annan intressant sak i debatten tycker jag är att de som uttryck de positiva känslorna över filmen liksom inte backat upp sina åsikter med fakta/ genomtänkta argument utan mest tyckt ”det är fint” medan ”motståndarna” faktiskt haft, enligt mig, goda, sakliga skäl för sina åsikter.

Och varför jag tycker att detta är intressant (och BRA) är för att det oftast tenderar att bli pajkastning när något ska kritiseras.

För inte så länge sedan hudflängdes Patrik Kittel som fått bära hundhuvudet för fenomenet ”blå tungor” och i stället för att argumentera så har många i kommentarsfälten BARA skrivit onyanserade barnsligheter som att Patrik ”aldrig borde få sitta på en häst igen” eller gått ännu längre och tyckt att han skulle få någon form av dödsstraff….

Och nej, jag försvarar inte blåa tungor alls men tycker att det får vara någon måtta på även vuxenmobbning på nätet (och IRL givetvis).

Hos mig väckte debatten gällande Fjällryttaren många frågor.

Till att börja med tycker jag att det är både tröttsamt och extremt onyanserat att som försvar för denne mans eskapader mena att ”det är mycket värre att rida i ridhus 8 dagar i veckan och ha hästen i en liten grusruta till hage”.

VARFÖR måste man alltid ta till denna ytterlighet och gör 2 fel 1 sak rätt?

Och om vi ska dissekera detta ytterligare:

Vad tror ni att Frenchie skulle föredra:

a) att gå ett dressyrpass på LA-nivå i ridhuset varje dag framför att gå med tung packning över stenrösen och vada i kärr på en regelbunden basis?

b) skulle han hellre gå ett pass på Medelsvår nivå framför att skritta på långa tyglar i skogen i en timme?

c) skulle han hellre galoppera i samlad galopp i ridhuset i en timme framför att möta vildsvin i skogen eller tvingas passera sådant som för honom är skrämmande men som jag tvingar honom förbi?

Jag skulle kunna ge er ungefär tusen olika alternativ till och det finns inte ETT rätt svar för alla hästar är olika och med olika fysiska och psykiska förutsättningar, olika tolerans, olika långt till den inlärda hjälplösheten osv osv osv.

Att en häst tycks nöjd med whatever behöver enligt mig och många andra verkligen inte betyda att den de facto ÄR det och frågan är också vad hästen är van vid, vad alternativen är och hur bra omgivningen läser djuret.

Ett annat argument jag vill lyfta är att jag någonstans i debatten om Fjällryttaren läste något i stil med att hästar är vana vid att arbeta hårt, gå i oländig terräng osv.

Tja…”förr” fick hästarna jobba på detta viset för att det inte fanns några alternativ.

Skulle mat komma på bordet var bonden tvungen att plöja med även en halt häst och timmerhästarna fick ibland dra så de nästan segnade ihop för det fanns ingen skogsmaskin att starta…

Numera BEHÖVER vi inte hästarna för att ARBETA utan vi använder dom för vårt eget nöjes skull och då ser i alla fall inte jag hur det är försvarbart att rida över stock och sten och fastna i kärr och jag vet inte vad för att uppfylla VÅRA drömmar.

Men visst…detta kan sägas om allt vi gör med hästar- så även hoppning, dressyr, trav…ja allt egentligen. Och där sätter endast lagar, vårt eget och omgivningens samveten gränserna.

Vad jag tycker är ok att göra med Frenchie tycker kanske andra inte alls är ok men så länge det är lagligt och jag kan leva med det så får jag fortsätta.

Så jag hävdar inte att denna fjällryttare i sak är varken bättre eller sämre än andra hästmännniskor- i mina ögon verkar han bara ha gjort VISSA dumma val i sin strävan att uppfylla sin resa men att hylla honom eller ens visa upp detta i tv ifrågasätter jag.

Vad tycker ni?