Barnbarnet är i den åldern när typ 90% av vad han säger är såååå gulligt….och nej…jag är inte det minsta partisk *ASG*.
Sist han var här myntade han ett nytt ord; hästhuset. Om ni inte visste det så är det samma sak som ridhuset!
Inte liiiika gullligt är det när Henrik kallar allt man leder hästar i (grimskaft, tyglar) för tölpar !?!?
Jag gissar att det är hans egenomvandling av tömmar (!?!) men det visar bara hur mycket (läs: mikroskopiskt lite) han lärt sig efter 10 år med en hästtjej *ASG*!
Det är så intressant med barns språk för det säger så mycket om hur hjärnan utvecklas.
Som vuxen står ju utvecklingen dessvärre mer still haha, så när man väl lagt sig till med ett konstigt uttryck så kan det vara svårt att bli av med det. Vi har en slags fågel i trädgården som jag envisas med att kalla ”skruvmejslar” på franska för det ordet har liksom fastnat.