I morse var Soya tvungen att följa med mig till stallet eftersom maken var bortrest- INTE populärt att bli dragen ur sängen 04.30 kan jag säga.
De gånger jag måste gryningsväcka henne är hon banne mig som en människa- hon stretar emot med sina ben när man vill lyfta upp henne och kunde hon är jag övertygad om att hon hade dragit täcket över huvudet.
På dagens schema stod NN-ridning och jag värmde bara upp Kreon åt henne en liten stund innan hon kom.
Passet blev inte så långt men både NN och jag tycker att Kreon har förändrats/ förbättrats, vänstergaloppen är bärigare och mer lik den underbara högergaloppen som varit ”vuxen” från dag 1 och vi ser fortfarande inte röken av några ”arga bakben”.
Jag ska inte älta hur tråkigt det kommer att bli att förlora en så engagerad tränare men det ÄR väldigt ledsamt.
Posted