”Åhhh…låt det aldrig ta slut”; ja, det var så jag kände i slutet av morgonens ridpass.
Jag ville bara rida vidare i en evighet men besinnade mig efter ändå ganska många varv i en för Kreon mycket härlig trav.
Sedan jag slutade att rida med gramanen har jag fått ett helt annat sug i tyglarna och medan Kreon tidigare gärna knäppte av lite i nacken så känner man nu ett härligt ”motstånd” och att näsan är mycket mer framme.
Och innan eventuella gramanhatare börjar sjunga ”we told you so” i kör så vill jag bara säga följande:
Jag har hela tiden varit väldigt medveten om gramanens för och nackdelar i just Kreons fall och har ju också tidigare berättat om hur jag resonerat i denna fråga; att jag under en period valde att ”ta det onda med det goda” dvs känna mig säkrare i sadeln med gramanen och våga rida i stället för att riskera att bli rädd när Kreon höll på som värst även om nackdelen blev en häst som kunde dra in näsan och inte riktigt ta stöd framtill.
Och jag är inte främmande för att ta till gramanen igen (tex vid uteridning) skulle jag känna ett behov, jag tycker trots allt att den hjälpt mig väldigt mycket.
Men idag fick jag alltså till en väldigt ”kadensig” trav som också gick bar att reglera, både vad gällde form men också takt och tempo.
Sedan ska jag vara ärlig och säga att jag (tyvärr) tror att traven KÄNNS ännu bättre än vad den SER UT- det finns dock gränser för hur mycket man kan förbättra en gångart och jag har svårt att tro att Kreon är färdig för världscupen redan nu 🙂 !
I eftermiddag väntar ett efterlängtat besök- rapport kommer i kväll!
Håller med dig helt i gramanfrågan. I rätta händer ett bra (tillfälligt) hjälpmedel. I fel händer och använd på fel sätt förödande. Vad härligt med trav som känns så kanon. Ska jag också längta efter på min nye som är lite svår att reglera ännu för mig. Vill bar gå med STORA kliv, men vi jobbar så sakteliga på det:)
Traven är ju den gångart som går att förbättra mest så det ska bli spännande att se hur långt jag kommer. Ser den någonsin lika fin ut som den känns kommer jag att vara mer än nöjd men vi får väl se om jag kommer ner på jorden när jag börjar träna igen 🙂