Även idag har X ridit Kreon, denna gången i ridhuset på sin egen anläggning.
Eftersom det fanns hästar i hagarna kring ridhuset när vi kom dit (de brukar i vanliga fall ha hunnit tas in) fick Kreon någon ”jag -har varit-hingst”-flashback och gnäggade så jag blev nästan döv. Samtidigt var han så spänd att det kändes väldigt tryggt att gå bredvid honom på marken och inte sitta på den stålspända ryggen.
När X hoppade upp var dock hästarna intagna, hingst-Kreon hade lämnat oss och kvar fanns bara den vanlige Kreon som joggade runt.
Det blev ett lösgörande pass utan press och X var (som alltid faktiskt) nöjd med fålen.
