Om ni har missat denna utmärkta artikel så tycker jag att ni kan läsa den nu!
Posted
Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Posted
Om ni har missat denna utmärkta artikel så tycker jag att ni kan läsa den nu!
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Jag ”snodde” den och la den på min fb.. 🙂 Hoppas flera jag känner läser och lär.. 😉
Man kan hoppas men fördomar sitter djupt.
Och så är det ju så gosigt med halstäcke (sa hon som själv har ett) :)!
Inte för att jag är bäst (joooo det är jag!), men efter att ha läst detta inser jag att jag ”täckar” helt korrekt. Inte för att jag egentligen trott nåt annat, när genom åren sett hur mina hästar mår :o)
Apropå täcken. Jag har ju en häst som drabbats av korsförlamning några gånger. Så efter att ha jobbat med uteslutningsmetoden helt enkelt har vi kommit fram till följande att det kan inte bero på foder för hennes del. Jag har gjort ALLT för att utesluta foder. Hon får inga stora mängder kraftfoder och det hon får är just för korsförlamningshästar dvs lågt i stärkelsenivå. Däremot har vi konstaterat att hon är väldigt känslig för kyla. Tycker hon att det är kallt så talar hon om det. Så vill man ha en snäll häst som står stilla när man skor så är det en fördel att verkligen hålla henne varm… så min häst är på grund av detta en häst som har mycket på sig i täckesväg och är det gräsligt skitväder med regn och blåst får hon hellre komma in tidigt i stallet. När det gäller grovfoder är det en sak jag absolut inte snålar på utan mer eller mindre öser på när det är kallt. Veterinären tyckte att jag ALLTID ska ha ländtäcke även om det är 20 grader varmt. Vilket jag inte praktiserar kan tilläggas men höst, vinter, vår har hon alltid ländtäcke åtminstonde under uppvärmningen. För min del spelar det ingen större roll att hon haft korsförlamning utan innebär helt enkelt att man får vara en aning nogrannare med vissa saker. Se till att hon aldrig står efter en dag med hård träning osv.. även om jag aldrig märkt av att det skett i samband med det utan just kyla.
Annars jag håller egentligen med. Den enda saken jag vill påtala är att våra hästar håller vi oftast i hagar med liten yta. Hästar som går på lösdrift ( dvs riktigt rejäla marker) klarar oftast kyla bättre för att de kan röra sig och dels kan de söka skydd för väder och vind. Bra grovfoder och chans att komma undan blåst brukar göra de klarar kyla bra. Riktigt vinterväder med snö och kallt upplever jag att de klarar mycket bättre än regn och blåst.
Mitt sto Décima drabbades också, till synes oförklarligt av korsförlamning 2 eller 3 gånger även om det var lindrigt. Jag kunde rida någon dag därefter, något man absolut inte rekommenderar vid rejäl korsförlamning, då ska hästen tvärtom vila ganska länge efteråt.
Vet som sagt inte vad det berodde på- kanske hade det något mystiskt samband med de ganska många kolikanfall hon fick medan jag ägde henne (hon blev buköppnad vid ett tillfälle och självdog under ett kolikanfall innan veterinären hann fram hos dom som ägde henne efter mig).
Jag fodrade också efter konstens alla regler och vidtog femtioelva andra åtgärder men utan resultat.
Hur som helst…alltid när täckesdiskussionen är igång säger någon indignerat att det KAN finnas hästar med tex ryggproblem som BEHÖVER ”övertäckning”.
Jag kunde inte hålla med mer och i ditt fall hade jag verkligen varit försiktig men vad som stör mig är att så otroligt många behandlar sina hästar som om de hade samma problem som tex din häst.
Sedan ska man också absolut beakta det som du tar upp med tex liten hagyta och som på vår anläggning: hästarna får INGEN mat i hagen.
Då ska man så klart vara lite mer försiktig men samtidigt är det inte heller så att våra hästar går ute från gryning till kväll utan de är på sin höjd ute 6 timmar om det är riktigt kallt.
Har på nuvarande stället lyxen att hästarna får både sitt morgonhö och lunchhö ute hagen… så generellt klarar de sig. Bara det inte blåser så pass att det blåser iväg 😉
Nu blev jag nyfiken… Varför får inte hästarna någon mat ute? Eftersom man vet att att äta är ett sätt för dom och hålla värmen? Sen att de ska ha något att göra nu när det är fruset och det inte finns något gräs att äta? Bara som sagt rent nyfiken! 🙂
Våra hagar är små grushagar.
Skulle man lägga ut ensilage hade en del trampats ner och en del hästar hade kanske i sin glupskhet ätit grusigt ensilage och fått kolik.
Eftersom de bara är ute i 6-7 timmar klarar de sig utan mat.
Men personligen hade jag föredragit att alla hästarna hade egna (bestämda) hagar och att ÄGARNA själv tog ansvar för dessa och också städade dom- nu är det inte så och då förstår jag att man resonerar på detta vis.
Jag skulle inte vilja att Kreon gick i en hage där en annan häst dagen innan hade lämnat kvar geggigt ensilage.
Blev lite nyfiken på varför ni inte har bestämda hagar? Hur gör ni med mockning av hagarna?
Vi har inte riktigt tillräckligt många grus (eller gräs)hagar så att alla kan få en egen hage. Några hästar kan få gå i gräshagarna (även om vi försöker spara dom) om grushagarna inte räcker (vilket dom gör om vi inte har fullt i stallet, någon häst är sjuk och står i konvalescenthage osv.)
De flesta hästarna har en ”egen” grushage (Kreon tex) men inte alla och han kommer ocskå att gå i gräshage till våren men just nu har jag valt att inte variera hans hagar av säkerhetsskäl (han hade troligen just nu blivit orolig i de större gräshagarna och börjat springa/ vandra).
Våra hagar mockas av de som jobbar på anläggningen men jag har inte noterat hur ofta det sker.
Ok! Har ibland önskat att stå på anläggning med ridhus men inser ändå hur skönt det är att hyra in mig i ett litet stall (fem boxar, belyst paddock) där det bara är ägaren och jag där hästarna går ute i kuperade gräshagar 🙂
Ja, det finns för och nackdelar med allt. Jag vet med mig att jag aldrig hade klarat mig utan ridhus, jag vill rida 6 dagar i veckan oavsett väder och vind och är för frusen för att alltid vara utomhus. Och att köra till ridhus flera dagar i veckan hade jag inte orkat. Dessutom är det inte alltid läge att köra- vid snöfall och blixthalka tex.