Idag var det dags för X att arbeta lite med Kreon- vi försöker få till detta en gång i veckan och oftast på fredagarna.
Mest galoppjobb blev det inklusive några byten och X var som vanligt nöjd när han hoppade av.
Och på tal om ”som vanligt nöjd” var det en sak som slog mig idag.
Nästan alltid när jag träffar någon precis efter att jag har ridit eller kommit hem med Kreon från X får jag den måhända slentrianmässiga frågan ”hur gick det idag” (ridmänniskors motsvarighet till ”hur är det” då man förväntas svara BRA oavsett hur man egentligen mår).
Och jag svarar faktiskt alltid helt sanningsenligt antingen BRA, JÄTTEBRA eller SUPER för…..och må ja nu inte få äta upp dessa ord- Kreon går i princip aldrig någonsin DÅLIGT om man rider dressyr.
Kanske har jag för låga krav och nöjer mig med för lite men jag är som sagt ALLTID allt från nöjd till euforisk :).
Får jag samma fråga efter en uteritt kan svaret däremot variera MYCKET- det vet ni som har följt bloggen länge även om det på senare tid gått mycket bättre än från början.
Vad härligt det låter med dressyrpass som aldrig går sämre än bra 🙂
Det är därför jag står ut med ”det andra”, dvs en häst som tex inte går att rida ut ensam utan ganska mycket krångel eller som än så länge är för spänd på tävling för att visa sin potential fullt ut osv.
Vilken tur att du köpte honom som dressyrhäst och inte som skogsmulle då 😉
Ha ha, ända sedan jag köpte min första häst och som jag känner idag hade jag aldrig velat ha en ”skogsmulle” då jag aldrig varit road av uteritter utan rider ut för att hästen ska få omväxling.
Själv hade jag lätt kunnat rida i ridhuset 8 dagar i veckan :).
Och HADE jag velat ha en skogsmulle hade jag aldrig sålt varken Decima eller Archie- de var båda PERFEKTA uteridningsdjur!
Håller helt med dig. Förstår inte tjusningen med att rida i skogen, men det beror kanske på att jag inte uppskattar fart och fläkt. Älskar vårt ridhus och fina dagar även uteridbanan. Lånar dock gärna ut min häst för uteritt till pålitlig ryttare som JAG väljer. Han verkar ju tycka att det är rätt kul trots allt 😉
Jag kan absolut förstå tjusningen med uteritter, framför allt på tidigare mycket snälla hästar och om man har trevligt ridsällskap men jag flänger aldrig omkring ute eller låter hästen gå som den vill.
På nuvarande anläggning är ridvägarna för enformiga och hästen för ”oberäknelig” för att jag ska föredra detta framför ridhuset. Men oavsett så tycker jag absolut att hästar ska ridas ut- både för den fysiska och psykiska omväxlingen.