Ja, gissa om jag var glad när jag möttes av ovanstående syn när jag skulle rida på ridbanan.
Som synes var den perfekt tillplattad och det var bara för mig och Archie att kliva in och riva upp allt med våra dressyrkonster :).
Idag blev det mest lösgörande arbete efter gårdagens vilodag och jag var nöjd när vi gick för att hämta Soya i bilen efter 45 minuters arbete.
Efter ytterligare 40 minuters skritt ute ansåg jag oss färdigmotionerade och sedan återstod ”bara” diverse stallpyssel som ibland tar nog så lång tid.
Och idag fick jag vara med om något som sällan händer men som nog glädjer varje hästägare när det väl sker.
En häst i stallet blev plötsligt vrålhalt igår och när jag hjälpte ägaren att undersöka den tyckte jag att båda hovarna var svala och att hästen inte reagerade hur jag än kratsade i och bankade på hoven på det framben som annars verkade väldigt ömt.
Min första tanke var nämligen hovböld eftersom hästen var så halt och otroligt och glädjande nog bekräftades detta vid dagens klinikbesök.
Just hovböld är väl det alla ”önskar sig” om hästen är halt men min erfarenhet är att det inte så ofta brukar vara så lindrigt så därför var det extra kul (missförstå mig rätt) när det nu var så idag trots att jag inte såg några klassiska tecken igår.
