Eftersom jag såg att man hade byggt flera hinder på utebanan igår misstänkte jag att dessa skulle vara kvar till idag och jag planerade därför redan igårkväll tidig uppstigning och ett hopp-pass på morgonen.
Det var första hoppträningen utomhus för i år och det gick hur bra som helst- Archie hoppade villigt och utan att tveka även om underlaget kändes annorlunda mot det i ridhuset (liiiite mer undanglidande eller hur jag ska uttrycka det).
Tyvärr upptäckte jag redan igår medan jag red på banan att det gamla underlaget ”blöder igenom” (för att använda ett målar-uttryck) på några ställen och jag påtalade detta för stallägarna som själva gjort samma reflektion.
Nu gäller det att fylla på med mer nytt underlag där samt (anser jag i alla fall) försöka trumla banan ofta så att den hålls jämn- det är verkligen inte lätt att ha/ få en riktigt bra utebana utan en hel del nerlagt jobb, det är min erfarenhet i alla fall.
Eftersom jag red dressyr igår och ska träna för NN imorgon ville jag inte nöta med ett ”traditionellt” dressyrpass även idag vilket var en av anledningarna till att det blev hoppning.
Samtidigt ”lurar” jag Archie till att ÄNDÅ jobba en hel del med sådant som ingår i vårt dressyrarbete även om det sker med hack över näsan och före och efter den regelrätta hoppningen.
Idag blev det en del övergångar från skritt till galopp och vice versa där igångsättningarna fungerar hur bra som helst även på hacket medan avbrotten kan bli lite väl långdragna höll jag på att säga. Ponnyhacket är ju inte den känsligaste betslingen precis och sittandes i en hoppsadel med korta läder vill jag inte påstå att min sitsinverkan är optimal.
Förvänd galopp stod också på schemat- egentligen vårt ”paradnummer” där jag borde kunna få högre betyg än vad jag fått hittills på tävling om jag bara hade ridit lika bra som hemma.
